Välkommen tillbaka till fotoskolan! Denna gång ska vi lära oss mer om hur du kan jobba med ljuset, det speciella med att fota barn och diskutera etiska aspekter.
Förskolans fotoskola Del 2
Ditt viktigaste verktyg som fotograf, förutom kameran, är ljuset. Du bör vara medveten om varifrån det kommer och hur skuggorna faller, för att få bästa möjliga bild. Yrkesfotografernas råd är ofta att in i det längsta undvika blixt: försök istället hitta alternativa ljuskällor om miljön är mörk. Kanske finns det ett fönster du kan ta hjälp av genom att flytta på dig? Kanske kan du tända lampor?
– Blixten bidrar till mer ”platta” bilder och dessutom riskerar du röda ögon på människor. Man kan använda sig av blixt som effekt, men då är man framme vid en lite mer avancerad teknik, säger Ulrik Södergren som är fotograf och undervisar i digitalfotografering. 
Här i Förskolan vill vi ge dig exempel på hur du kan använda dig av ljus för att ge tredimensionella objekt mer volym. För då och då fotograferar du säkert barnens alster i ateljén, för dokumentationen. Och eftersom de är stillastående, till skillnad från barnen, har du här större möjlighet att experimentera. Prova att flytta på dig och knäpp bilder från olika håll och se vad som händer.
Lycka till!
Att ta bilder på barn
Ta vara på fördelarna
En fotande förskollärare befinner sig mitt i en guldgruva när det handlar om fotoobjekt: barnen. De är oftast oförställda, åtminstone så länge de är så pass små att de inte har börjat grimasera eller posera så fort en kamera kommer fram. Att de bara är, ökar möjligheterna till fantastiska bilder.
– De berättande bilderna är ju inte de uppställda, där det står en grupp människor och ler. De berättande bilderna är de som fångar ett naturligt ögonblick och säger något, kanske än mer än ord, säger Ulrik Södergren.
Men för att barnen ska bli så där naturliga på dina bilder, gäller det att du vänjer dem vid kameran. Om den bara åker fram vid något visst tillfälle, när ni har höstfest eller vårvernissage, då är det säkert en del barn som stelnar till och inte uppskattar att du trycker upp en kamera framför dem. Men finns den där dagligen i verksamheten, blir de vana och glömmer troligtvis snart bort den.
Och om de dessutom får möjlighet att själva ta bilder, eller i alla fall undersöka en avlagd kamera med händerna, blir tryggheten än större.
– En konst med att ta bra bilder är just att våga komma nära. Men för att vara nära gäller det alltså att de man fotar känner sig avspända inför kameran, säger Ulrik Södergren.
Ett annat trick att ta till, för att fånga världen mer ur barnens perspektiv, är att undvika att fota dem ovanifrån. Prova att istället ställa dig på knä, sätta dig ner eller helt enkelt fota ur liggande ställning och se vilken skillnad du får i resultatet.
De etiska aspekterna
Barn är ju inte tillräckligt mogna för att själva ta ställning till om de vill synas på bild i offentliga sammanhang. Därför bör man tänka till en extra gång när det handlar om eventuell publicering eller allmän visning av fotografierna. De allra flesta förskolor har blanketter som målsmän får fylla i när det handlar om publicering av bilder på barnet på förskolans hemsida eller andra webbplatser, om barnet får vara med på bild om en tidning kommer på besök och så vidare.
I vissa förskolor råder fotoförbud för föräldrar vid till exempel luciauppvisningar, eftersom det i dag är så lätt att sprida bilder via nätet. Men i den interna miljön, i vardagligt fotande för dokumentation och förevigande i privata pärmar, behöver du oftast inte vara lika restriktiv. Åtminstone inte så länge någon tro eller politisk åskådning hindrar att ett visst barn hamnar på bild. I stället gäller samma respekt för fotoobjektet som när det handlar om alla människor, och där är ditt eget förnuft din viktigaste vägledning.
En måttstock att hålla sig till kan vara: skulle du själv kunna tänka dig att bli fotograferad i den här situationen?