Rätt nycklar låser upp texten

– Vilken är funktionen? Specerivaror, ni har förstått att det är en typ av varor som man packar i kassar.

Klass 8 grön och Laila Guvå på Tunaskolan i Tumba tittar närmare på ett citat ur boken om Gilbert Grape, som råkar sitta på klassrumsväggen. Tillsammans hittar de olika sätt att förstå ett främmande ord. De delar på ordet, undersöker sammanhang och funktion och prövar vad som händer om man tar bort ordet i texten – det går inte.

Så här kan man göra för att förstå ord, berättar Laila Guvå för eleverna. På det sättet kan man komma en bit på vägen för att kunna läsa vidare i texten, även om man inte kan alla ord.

– Eller så googlar man, säger en tjej.

– Ja, men det är inte alltid man förstår förklaringen av ordet, svarar Laila.

När Laila Guvå och några kollegor ställde sig frågan vad som är svårast i svenska som andraspråk, kom de snabbt fram till svaret: läsförståelsen. Flera av dem hade nyss haft nationella prov med sina nior och såg hur ensamma de lämnades med att läsa texter av olika slag. Därför beslöt lärarna att undersöka olika strategier för läsförståelse i en så kallad learning study i årskurs 5.

Att förklara ord som eleverna kan få problem med sitter förstås i ryggraden för alla andraspråkslärare. Men läraren finns ju inte alltid med eleverna.

– Då måste de ha egna strategier för att ta reda på betydelsen. Ordlistan är inte till stor hjälp, de förstår ofta inte.

Från forskningen samlade de strategier för ordförståelse, textförståelse och frågeförståelse som är lätta att tillämpa för eleverna. För att förstå ett ord kan man till exempel titta på meningarna före och efter ordet för att hitta ledtrådar, man kan se på ordets funktion eller om det går att dela upp ordet.

På textnivå handlar det mycket om att lära sig läsa mellan raderna. De klassiska läsförståelsetesten innebär att eleverna ska läsa en text och svara på frågor. Men ofta hittar de inte svaren på frågorna, eftersom de tror att det räcker att sökläsa i texten.

– Min erfarenhet är att eleverna ofta hoppar över den typen av frågor. De tror att svaren ska vara explicita, som när de arbetar med instuderingsfrågor.

Det gäller att lära sig att förstå vad som efterfrågas i frågan, att kunna läsa mellan raderna och ibland bortom raderna – att formulera egna tankar. Det är svårt för många elever påpekar hon, men särskilt svårt för SVA-eleverna.

– Om du inte förstår vad som står på raderna så är det svårt att förstå det som står mellan raderna.

Själva lektionen börjar med att Laila Guvå tar fram boken som klassen ska läsa, ”Sent ute” av Mats Berggren och Bawer Coskun. De pratar om titeln, vilka betydelser de två orden kan ha. Hon ber eleverna hela tiden utveckla sina svar.

– Nån som kommer sent hem!

– Berätta, hur tänker du?

– Det står ute och sent, han kommer hem sent.

– Tack, kan det betyda något mer?

– Kanske en bok som är sent ute?

– Hur tänker du då?

– Jo, boken kanske ska komma ut en speciell dag, men så kommer den för sent.

Sakta men säkert snävar Laila och eleverna tillsammans in betydelsen och landar till slut i uttrycket ”i sista minuten”.

Laila Guvå lägger mycket tid på introduktionen av boken. Att prata om titeln, titta på omslagsbilden och berätta om handlingen ger en förförståelse som gör tröskeln in i boken lägre. Först långt in på 90-minuterslektionen börjar hon högläsningen. Samtidigt som hon läser förtydligar hon betydelsen med gester – när killarna i boken pucklar på varandra, så visar hon det med slag i luften.

När hon slutar att läsa klagar eleverna. De vill fortsätta att läsa, flera vill läsa hemma, men Laila är sträng. Hon vill att klassen läser och diskuterar boken tillsammans. De går in på ordnivån. På skärmen på väggen har Laila samlat ett antal svåra ord från boken.

– Vad betyder ”Karavan”?

– Cirkus! ropar en tjej.

– Ja, det kan vara flera djur – eller bilar. Varför kopplade du till cirkus?

– ”Karavan” finns på arabiska också, det heter likadant.

– Bra, vad är det för strategi?

– Jag kände igen ordet från ett annat språk.

Att arbeta med textgenrer är ett annat sätt att hjälpa eleverna in. När de känner igen olika typer av texter, och vet vad de kan förvänta sig av dem, så går det lättare. Tidigare har klassen talat om kännetecken för sakprosa. Den här lektionen går Laila igenom hur en berättande text brukar vara uppbyggd. Hon visar en kurva med genrestegen orientering, konflikt och lösning, och faserna problem och reaktion, som hon hämtat från metoden Reading to Learn.

Klass 8 grön består av 26 elever, varav 15 läser SVA som är parallellagda med svenskan. En del lärarlag på skolan har valt att integrera SVA-eleverna i vanliga svenskundervisningen. I Lailas arbetslag föredrar de att dela på eleverna.

– SVA-eleverna kommer bort annars – även om de är i majoritet i klassrummet. SVA-eleverna vågar inte fråga lika mycket, och det blir inte samma diskussioner. Det blir inte heller samma förhandlande om betydelsen av ord och företeelser.

Laila Guvå gjorde sin learning study tillsammans med tre andra lärare från Botkyrka. Studien ingick i ett större forskningsprojekt i Stockholms kommun. Det betydde mycket att de kom från olika skolor, menar hon – de såg att eleverna hade samma svårigheter oavsett skola och undervisningsgrupp. Problemen, de kritiska aspekterna, var desamma.

Lärarna planerade alla lektioner tillsammans och turades om att hålla dem. Med fyra lärare i samma klassrum som undervisar, filmar eller specialstuderar elever finns det mycket att diskutera.

– Ibland kändes det som om det var fyra olika lektioner vi varit på. Man inser hur mycket man missar när man är ensam med 25 elever i klassrummet.

I vardagen kan man sällan planera så in i detalj, men hon skulle gärna göra flera learning studies. Det är bra att släppa in andra ögon i klassrummet. Man kopplar helt bort personen när man har planerat lektionen tillsammans.

– Man tittar med sakliga ögon och fokuserar helt på det man ska lära ut. Så skulle jag vilja jobba hela tiden.

I studien såg de fyra lärarna att undervisningen i lässtrategier hade effekt – eleverna fick bättre resultat. De upptäckte några särskilt kritiska moment. Bland annat visade det sig vara viktigt i vilken ordning momenten introducerades. Det som fungerade bäst var att gå från ”det stora till det lilla”, det vill säga att börja på textnivå, sedan arbeta med frågor och svar och sist med ordförståelse. Den enskilt viktigaste aspekten är ordförståelsen, även när det gäller förmågan att läsa mellan raderna.

Eleverna behöver också explicit undervisning och träning i att förstå vad som faktiskt efterfrågas i en fråga, eftersom de ofta är omedvetna om att frågor kan besvaras på olika nivåer. De behöver träna på att formulera mer ”heltäckande” svar och inte bara hålla sig på ”säker mark” när de svarar på frågor, till exempel genom att kopiera svar från texten. Något som bidrog till goda resultat var att lärarna strävade efter en röd tråd i undervisningen. De visade eleverna hur förståelse av ord, text, frågor och svar samspelar när man läser och svarar på frågor. Lärarna skapade dessutom ett analysredskap som fungerade väldigt bra.

För Laila Guvå blev det framför allt tydligt hur otroligt viktig undervisningen och planeringen faktiskt är.

– Det betyder så mycket. Det blir ett annat lugn om man är så välplanerad, man får eleverna med på tåget på ett helt annat sätt. 

I FoU-gruppen i SVA, Botkyrka, ingick Åse Wevel, Eva Lindqvist, Pernilla Lundenmark och Laila Guvå. Gruppen ingick i ett forskningsprojekt med ämnesdidaktiska nätverk i Stockholm 2010–2012. Handledare var professor Ingrid Carlgren. De fick också stöd av läsforskare Ann-Katrin Swärd.