De hittar språket med sin egen modell

För att ta till sig kunskap måste man behärska språket som man blir undervisad på. Dessutom går det bättre om man omges av lärare som tror att man kan lyckas. Det är den grundläggande tanken i modellklasskonceptet där 6B på Dammhagskolan i Landskrona ingår. Alfa är på plats en solig höstdag. Eleverna har precis ätit lunch och kommer tillbaka från sin rast. Förutom Jessica Hyrefelt, som är klasslärare, finns tre modersmålslärare utspridda bland bänkarna: en i arabiska, en i albanska och en i kurdiska. De finns med på några lektioner varje vecka och stöttar i den ordinarie undervisningen. Metoden kallas studiehandledning och är en del av modellklasskonceptet. Vi ska snart få veta mer om allt det där. Men först måste de sjutton eleverna få slå sig ner på sina stolar.

– Välkomna. Nu ska vi ha historia. Och i dag har vi besök av en journalist. Vad gör egentligen en sådan?

Jessica Hyrefält är mellanstadielärare med SO- och SVA-inriktning och nu tittar hon ut mot ivriga händer som sträcks mot taket. En flicka längst bak får svara.

– En som skriver i tidningar och så. Nyheter och andra grejer som händer och sånt.

Hennes lärare bekräftar och flickan ser stolt ut.

Jessica Hyrefelt har jobbat på Dammhagskolan i tretton år. Hon säger att hon stortrivs.

– Drygt 95 procent av eleverna här har annat modersmål än svenska. Många är relativt nyanlända. Har man börjat jobba i den miljön, är det svårt att byta. Som lärare blir man ofta viktig i elevernas liv, det blir starka relationer.

Tankarna bakom modellklasskonceptet kommer från Utsikter, ett kommunalt utvecklingsarbete som ska stärka framtidsutsikterna för barn i socioeko-nomiskt utsatta grupper. När Dammhagskolan fick erbjudandet att prova konceptet, skickade rektor Lena Andersson ut en förfrågan till alla sina lärare. Nu är det femte terminen som modellklassarbetet pågår i Jessica Hyrefelts klass. Förutom det extra stödet med studiehandledningen av modersmålslärarna innebär det ett annat sätt att tänka och jobba på, menar hon.

– Genrepedagogiken är en viktig del. I och med modellklassarbetet har jag fått utbildning i det och jobbar nu uteslutande med metoden. Det blir ett sätt att jobba språkförstärkande i alla ämnen och jag har helt tänkt om. I stället för att förenkla svenskan, som jag kunde göra förut, förklarar jag ord, begrepp och uttryck.

På Utsikter jobbar Susanne Hindemith Herbing och Carina Olsson, SVA-lärare respektive specialpedagog. De är hjärnorna bakom modellklasskonceptet och har tagit inspiration av de nordamerikanska forskarna Thomas och Collier. Från deras forskning har de valt ut fem faktorer som visat sig vara framgångsrika för att elever med ett annat modersmål ska lyckas nå målen i skolan: undervisning på modersmålet, undervisning i det nya språket, höga förväntningar på eleverna, ett sociokulturellt förhållningssätt och ett bra samarbete med elevernas föräldrar.

– De är utifrån de ledorden vi jobbar. Och så har vi fört in genrepedagogiken eftersom den ger så goda resultat för de här eleverna. Dessutom har vi regelbundna screeningtester av elevernas kunskaper, det är också viktigt. För att se var de befinner sig och för att ständigt utvärdera pedagogiken, säger Carina Olsson.

Vi återvänder till Jessica Hyrefelts klassrum för att få lite fler exempel på hur hon jobbar. Temat för dagens historielektion är Vasatiden, klassen har hunnit jobba med den ett tag. Jessica ber sina elever skriva ner vad de tycker är mest spännande med tidsepoken, ber dem hitta på en lögn om den och även en sanning. Snart bryts tystnaden enbart av raspande blyertspennor och de tre modersmålslärarna smyger runt bland ”sina” elever och förhör sig viskande om att de verkligen uppfattat frågorna. En elev skiner upp i ett glatt ”aha” när hon får det förklarat för sig på arabiska. Skrivandet fortsätter.

– Det är så lätt att en elev inte vågar fråga och hamnar på efterkälken. Därför är studiehandledningen fantastisk, den stärker elevernas självförtroende, säger Jessica Hyrefelt.

Kamal Saka, som undervisar i kurdiska, upplever också ett nytt arbetssätt i sin roll som modersmålslärare.

– Med Jessica har vi ett nära samarbete, vi har gemensam planering var tredje vecka så att vi hinner sätta oss in i var klassen befinner sig, vad hon undervisar om och vad målen och tankarna bakom är. Han säger att det är en jätteskillnad.

– Som modersmålslärare är det vanligt att man bara slängs in i undervisningen utan att riktigt veta vad läraren håller på med. Man förväntas översätta, det är allt.

Nu har Jessica Hyrefelt delat in klassen i grupper om tre. De ska få berätta för varandra vad de skrivit, enas om ett favoritcitat ur någons text och nämna detta exempel för hela klassen.

– Det är ett sätt att få dem att diskutera, använda språket. De lär sig argumentera. De är fullt medvetna om vilka måluppfyllelser vi jobbar med och i samband med olika undervisningsmoment brukar vi tillsammans pricka av vad det är vi har gjort.

Jessica Hyrefelt säger att hon har färre rena svensktimmar nu. Hon jobbar i stället med mer medveten språkutveckling i kombination med ämnesundervisning, det är genrepedagogikens kärna.

– Förra historielektionen ville jag till exempel få dem att ta till sig ämnesspecifika ord. Jag satte upp lappar med bilder av kungar, drottningar, rustningar, lansar och riddare på tavlan. Sedan fick de smälla med flugsmällare på den lapp de trodde att jag beskrev. Och grammatiken, den vävs också in hela tiden.

– Vi benämner och kategoriserar alla texter vi jobbar med inom samtliga ämnen. Är det en historisk text, då är det preteritum och då tittar vi på hur man böjer och använder verben i den formen. På svensklektionerna just nu arbetar vi med den narrativa genren, det är ett sätt att få eleverna att behärska berättande texter och se vilka ord och uttryck som är typiska för dem, säger Jessica.

Genom screeningtesterna ser hon att undervisningsmodellen ger resultat. Det stärker henne i självförtroendet som lärare och hon upplever att det gör det tydligt för eleverna också: De får veta vad de kan och vad de måste jobba vidare med.

– På så sätt är det lättare med måluppfyllelsen med det här arbetssättet. Det kan låta ostrukturerat att jag för in svenskundervisning i allt och har färre rena svensklektioner. Men i själva verket följer jag tydliga matriser som jag gjort utifrån kursplaner, där allt som ska gås igenom finns med.

Screeningtesterna har Carina Olsson och Susanne Hindemith Herbing arbetat fram. De har använt prov från det specialpedagogiska området, egentligen tänkta för elever med svenska som modersmål, som testar bland annat läsförståelse och meningsuppbyggnad. Sedan har de skapat ett eget test kring ordförråd.

– Nu efter fem terminer fixar de flesta modellklasseleverna alla delar i testerna. De har tagit ett jättesteg, från att ha legat på en kurva långt under medel till att klassen ligger högre än genomsnittet. Och då jämför man med dem som har svenska som modersmål, säger Carina Olsson.

Dammhagskolan har i dagsläget tre modellklasser. Lena Andersson, rektorn, hoppas att hela skolan så småningom ska kunna jobba på samma sätt. Men än så länge räcker inte budgeten till de extrakostnader som det innebär i form av studiehandledning, utbildning i genrepedagogik och möten med kollegor inom nätverket.

– Men jag ser att den utbildning och de tankesätt som mina modellklasslärare får med sig påverkar all personal. Framför allt handlar det om det här med förväntningar på eleverna. Förut kunde vi tycka synd om dem, tänkte på hur trassliga bakgrunder många av dem kommer ifrån. Det gör vi inte i dag. Vi tror att alla våra elever kan lyckas.