Bertil Östberg, statssekreterare på utbildningsdepartementet, är tveksam till om ämnet svenska som andraspråk ska finnas kvar.
Alfas undersökning visar på samma problem med svenska som andraspråk som tidigare undersökningar. Varför har ni låtit det gå så långt?– Jag medger att det finns brister och beklagar det. Det största problemet är att elever som kommer till Sverige efter skolstart klarar sig sämst i skolan. Vi har tillsatt en utredning som ska se över insatserna för nyanlända elever.
Vad gör ni för att höja ämnets status?
– Utredaren ska titta på om svenska som andraspråk ska vara ett eget ämne. Man kan fundera över om det är en bra idé.
Varför inte?
– Forskning visar att man riskerar att sänka förväntningarna och kravnivåerna när man bryter ut elever från undervisningen. Är eleverna verkligen betjänta av ett ämne med lägre ställda mål och lägre förväntningar?
Men ämnet i sig har inte ju lägre ställda mål – däremot andra mål.
– Jo, lite lägre. Självklart behöver eleverna lära sig svenska på ett annat sätt, men det är mer en metodfråga. Det viktiga är att lärarna har kompetens att lära de elever som har ett annat modersmål.
Bertil Östberg påpekar att regeringen därför satsar 55 miljoner på kompetensutveckling de närmaste tre åren för att lärare och rektorer bättre ska lära sig att stödja utvecklingen i svenska. Det gäller lärare i svenska, svenska som andraspråk och andra ämneslärare. Hur det ska genomföras är inte klart.
Är det viktigt att man möter de här eleverna där deras behov finns?
– Det är klart. Det är därför vi satsar särskilt på de nyanlända som klarar sig sämst. Integrationen är en politiskt prioriterad fråga.