Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik, blir ny ordförande för regeringens skolkommission. Han efterträder Anna Ekström, som nyligen utnämndes till gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Utbildningsminister Gustav Fridolin har utsett Jan-Eric Gustafsson till ny ordförande i Skolkommissionen. Jan-Eric Gustafsson är senior professor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet och sedan tidigare ledamot av Skolkommissionen. 

Den rödgrönrosa majoritetens förslag om rätt till heltid för barn till föräldralediga i Stockholm har skapat vild debatt.

Det var i slutet av augusti som utbildningsförvaltningen presenterade förslaget. Alla barn ska ha rätt till heltid på förskolan, även barn till föräldralediga. Sedan dess har debattvågorna gått höga kring Stockholms stadshus. Barnen i huvudstaden har sedan tidigare rätt till 30 timmar. Det vill säga dubbelt så många som de lagstadgade 15. Förslaget har majoritet i fullmäktige och ett formellt beslut väntas på nästa sammanträdde i december.

Så här sa finansborgarrådet Karin Wanngård (S) om förslaget till SVT Nyheter Stockholm:
– Alla barn ska ha rätt till heltid på förskolan. Den viktigaste anledningen att de barn som går på förskola i den pedagogiska miljön, har bättre förutsättningar senare i livet, när man går vidare i skola och högre utbildning,
Karin Wanngård hoppas på sikt att fler kommuner ska ta efter Stockholm.

Kritik har kommit från många håll. Oppositionspolitiker, förskollärare och debattörer har gett sig in i diskussionen. Lärarförbundet Stockholm, som är en av remissinstanserna, tycker att majoriteten prioriterar fel.
– Redan i dag får vi signaler och forskningsrapporter som säger att förskollärare är utsatta för stress och mår dåligt, och sjukskrivningarna ökar. Då blir det konstigt att välja bort att de förskollärare man har ska må bra och i stället utöka arbetsbelastningen genom att förlänga dagarna., säger vice ordförande Hanna Ahnqvist.

Delar av debatten:

I mina öron låter det inte alls som att förslaget har barnens bästa för ögonen. Men möjligtvis framtida väljare, eller? Detta är inte ett bra förslag! Det gynnar inte barnen! Lägg pengarna på det som är nödvändigt i stället: mindre barngrupper och fler pedagoger.
Förskolläraren Monica Orestam Palmquist på DN Åsikt.

"Den rödgrönrosa majoriteten i Stockholms stad prioriterar fel när de väljer att satsa på "rätt till heltid" i förskolan för barn till föräldralediga, när pengarna istället skulle kunna användas till mindre barngrupper. Detta beslut saknar helt barnperspektiv."
Erik Slottner, (Kd) gruppledare i Stockholms stad, i ett pressmeddelande.

"Ett barn räknar inte timmar, de räknar roligt, tryggt och utvecklande. Men om politikerna utökar antalet timmar på förskolan så måste de också öka resurserna och ta in fler förskolelärare och utbilda mer personal, säger hon."
Forskaren och tidigare förskolläraren Ingrid Engdahl till SVT Nyheter Stockholm.

"Man har bara tänkt på föräldrarnas rätt, bland annat till flexibel hämtning. Men inget om hur vi stärker barnets rätt till en bra förskola. Dessutom ska det ske utan att skjuta till ett öre mer när reformen införs redan i höst och trots att det råder en skriande brist på förskollärare i hela Stockholmsregionen."
Lotta Edholm, (L) oppositionsborgarråd i Stockholms stad, till Dagens Nyheter.

"Ur ett barnperspektiv så är det inte heller så roligt att vara kompis med någon som måste gå hem redan klockan 15. På de förskolor jag känner till blir barnen som ett A- och ett B-lag beroende på när de måste hem. Det är de som måste hem tidigt som är B-laget och som inte alltid får följa med på de längre roligare utflykterna, för de hinner inte."
Ulla Guldbrand, trebarnsmamma och tidigare grundskollärare i Stockholm, på DN Åsikt.

Samtidigt som debatten om vinster i välfärden pågår för fullt väljer ännu en friskolekoncern att gå till börsen. I slutet av september noteras Engelska skolan på Stockholmsbörsen.

Mycket mer måste göras när det gäller lärarnas arbetsbelastning. Det skriver Moderaternas skolpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall.

OECD-rapporten som släpptes förra veckan är en dyster läsning. Lärarlönerna släpar efter och villkoren för lärarna måste bli bättre. 

När halva mandatperioden nu har gått konstaterar vi att regeringen har presenterat alldeles för få konkreta förslag för hur lärarprofessionen ska fortsätta att stärkas och hur vi ska få fler skickliga lärare. Än mer anmärkningsvärt är att regeringen gör tvärt emot OECD:s rekommendationer och skär bort 5 000 karriärtjänster. Det duger inte.

Att investera i skolan är att investera i Sveriges framtid. I Moderaternas plan för ett starkare Sverige är därför skolan en bärande del. Oavsett varifrån man kommer ska alla barn och elever ges bästa möjliga förutsättningar att växa och komma till sin rätt. Därför fokuserar vi på att stärka lärarna i deras arbete så att fler elever kan lära sig mer i skolan.

Det börjar med fler skickliga lärare. Moderaterna vill därför fortsätta att höja lärarnas löner med tre miljarder kronor och samtidigt bygga ut karriärtjänsterna. Men till skillnad från regeringen och Helene Hellmark Knutsson, som tog emot OECD:s rapport, är vi inte nöjda. Mer måste göras, inte minst när det kommer till lärarnas arbetsbelastning och arbetsmiljö. Och det är bråttom.

Vi vill ge lärarna mer tid till det så viktiga för- och efter-arbetet men också mer tid tillsammans med eleverna. Därför vill vi införa lärarassistenter för att avlasta det administrativa arbetet. Vi vill också bättre använda digitaliseringens möjligheter så att vi tar bort så mycket administrativt arbete som möjligt. Inte minst gäller detta de nationella proven som borde gå att digitalisera helt och hållet fortare än 2022, vilket är regeringens besked.

Och att så mycket som en fjärdedel av lärarna uppger att de utsatts för hot, våld eller kränkningar är ingenting som vi kan acceptera. Moderaterna vill därför se över skollagen som rör trygghet och studiero i syfte att tydliggöra och stärka lärares rätt att ingripa vid en ordningssituation.

Att mellan 30 och 40 procent av lärarstudenterna hoppar av lärarutbildningen vittnar om att vi måste fortsätta att stärka kvaliteten på lärarutbildningen.

Vi vill därför utöka den lärarhandledda tiden på lärarutbildningen med 50 procent. Vi föreslår också en tuffare antagning samt att ledarskapskompetens, specialpedagogik, digitalisering och andraspråksinlärning ska vara obligatoriska delar i all lärarutbildning.

För att fler lärarstudenter ska fullfölja sin utbildning och fler nya lärare vilja stanna kvar i yrket måste det praktiska hantverket och lärarutbildningens teoretiska delar knytas närmare varandra. Tillsammans med Lärarförbundet Student har vi därför föreslagit att alla lärarstudenter ska mötas av utbildade vfu-handledare och att alla nya lärare ska garanteras en introduktion med en mentor som har fått utbildning för mentorsuppdraget.

OECD pekar också på att våra lärare som har jobbat en tid i skolan måste få bättre möjligheter att utvecklas i yrket. Vi har därför föreslagit att alla lärare ska ha rätt till en obligatorisk och individuell kompetensutvecklingsplan. Till detta vill vi också inrätta ett nationellt professions- och kompetensutvecklingscentra för lärare och skolledare. Detta är avgörande för att främja en utveckling av skolans arbetssätt men framför allt för att stärka professionen.

När halva mandatperioden nu har gått är det därför oroande att regeringen har presenterat så få skarpa och konkreta förslag för hur vi fortsätter stärka lärarna i sitt arbete. I vår plan för ett starkare Sverige är skolan en självklar del. Därför investerar Moderaterna i fler skickliga lärare med bättre förutsättningar att göra sitt jobb. Det borde också regeringen och inte minst Helene Hellmark Knutsson, som tog emot OECD:s rapport, göra.

Liberalernas partiledare Jan Björklund påstod i förra veckan att antalet religiösa friskolor växer. Men enligt Skolinspektionen har endast sju ansökningar kommit in i år. Fem har fått avslag och de två andra utreds.

600 miljoner kronor kan frysa inne i första omgången av lärarlönelyftet. Den beräkningen gör regeringen i sin budget. – Det är katastrofalt. Det är inte klokt att det inte säkerställs bättre att pengarna utnyttjas, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

Det är i regeringens budget som prognosen att 600 miljoner kronor från lärarlönelyftet beräknas frysa inne för 2016 presenteras. Enligt Lärarförbundet skulle pengarna ha räckt till att lyfta 20 000 lärare.

– Att inte alla medel skulle utnyttjas från början tror jag alla förutsåg. Det stora problemet är om hela bidragsramar fryser inne, alltså om kommuner inte sökt, säger Gustav Fridolin (MP), utbildningsminister.

Är det inte ett misslyckande för reformen om 600 miljoner fryser inne?

– Det är klart att varje peng som ska användas till att göra skolan bättre som inte används är ett problem.

Anledningen till att så många inte sökt, eller inte sökt fullt ut, är ännu oklar. Nu inväntas en redovisning från Skolverket om vilka skolhuvudmän som sökt och i vilken utsträckning.

Enligt Gustav Fridolin kan det också handla om en implementeringsperiod.

– Vi måste jobba för att den perioden blir kortare. Det har vi också gjort genom att från början ha nationella kriterier, till skillnad från den tidigare karriärtjänstereformen.

Varför fungerar det inte bättre?

– Det som ibland redovisats för mig, som gör mig orolig, är att kommunerna sätter upp egna kriterier och egen implementering som skapar en osäkerhet kring det som man kommit överens om nationellt.

Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, är upprörd över hur kort rekvireringstiden har varit för lönesatsningen.

– Jag hoppas att regeringen kan förlänga tiden och att så många huvudmän som möjligt sätter sig och söker nu. Annars går pengarna tillbaka till Magdalena Andersson istället för att gå till lärarna.

Tiden att söka medel för lärarlönelyftet går ut den 1 november. Lärarnas tidning har ännu inte fått besked från regeringen om det finns möjlighet att tillmötesgå Lärarförbundets önskemål om förlängning.

Att pengar fryser inne är inte det enda bakslaget för regeringens planer med lärarlönelyftet. Satsningen har dessutom gjorts till en enbart tillfällig löneökning i hälften av landets kommuner, som Lärarnas tidning tidigare rapporterat.

Utbildningsminister Gustav Fridolin tycker inte att det finns skäl för kommunerna att avstå från att lyfta lönerna permanent, nu när både moderaterna och liberalerna är med på satsningen.

– Det är märkligt och besvärande att det ser ut så här. Inte minst för tilltron till kommunernas förmåga att hantera den här typen av reformer, säger Gustav Fridolin.

10 miljarder kronor i höstbudgeten går till att höja kvaliteten i välfärden, bland annat genom att fler lärare kan anställas. Ljusnarsberg tillhör de kommuner som får mest pengar nästa år, men där satsar man hellre på lokaler än personal.

Regeringen kommer inte att gå in och styra över hur kommuner och landsting ska använda de 10 nya ”välfärdsmiljarderna” som ligger i statsbudgeten för nästa år. Pengarna betalas ut som generella statsbidrag. Däremot räknar regeringen med att pengarna ska användas till att förbättra kvaliteten i bland annat förskola och skola.

– Kommunerna har varit tydliga med att det är där de har behov. Det visar våra samtal med dem och också den enkät vi har gjort, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Hur stor del av de 10 miljarderna hoppas du går till skolan?

– Jag blir förvånad om vi inte kommer upp till hälften.

Varför inte rikta pengarna direkt till skolan?

– Vi behövde utöka de permanenta statsanslagen till kommunerna. Många står också inför stora investeringar i form av fler anställda i skolan och inför att bygga skolor och förskolor.

Arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är nöjd med att kommunerna slipper detaljstyrning.

– Det är jättebra med generella statsbidrag. Men helt utan styrning är de ändå inte. De kommuner som har haft högt flyktingmottagande kommer att få mer pengar 2017 än de som inte haft det och sedan kommer den delen av anslaget långsamt fasas ut till år 2021, säger Annika Wallenskog, chefekonom på SKL.

Av de 10 miljarderna som regeringen satsar under 2017 kommer sju miljarder att fördelas beroende på hur många nyanlända och flyktingar som varit bosatta i varje kommun under främst 2016. Endast tre miljarder av statsanslagen betalas ut generellt till alla kommuner utifrån deras invånarantal.

Det kommer att vara stora skillnader i hur kommunerna använder de statliga välfärdsmiljarderna. Och man kommer också få väldigt olika bidrag, konstaterar Annika Wallenskog.

Kommuner som Staffanstorp och Vellinge i Skåne beräknats bara att få 280 kronor per invånare. Ljusnarsberg väntas istället få 4200 kronor per invånare eftersom de tog emot högst andel nyanlända per kommuninvånare.

Men trots att Ljusnarsberg får en rejäl förstärkning i kommunkassan så räknar inte kommunchefen Bo Wallströmer med att det blir några stora personalförstärkningar inom skola och förskola. Framtiden är för oviss.

– Regeringen fasar ut anslaget för nyanlända fram till 2021 därefter beräknas vi få 600 kronor utifrån invånarantal och då vågar vi inte dra igång en massa verksamheter eller anställa nya som vi sedan får säga upp, säger Bo Wallströmer.

I dagslägetär 35 procent av alla elever i den lilla kommunen nyanlända. Man har satsat på att renovera en fastighet för nyanlända som ska gå i förberedelseklass och ska bygga en ny förskola. 57 nyanlända barn som stått i kö ska nu också beredas plats i de två befintliga skolorna i kommunen. Det finns också planer på att bygga om eller bygga ut idrottshallen.

– Vi har höjt lönerna till våra lärare rejält, med över 4 procent. Men det är hopplöst att planera för att nyanställa då vi inte vet hur länge våra asylsökande bor kvar. Vid årsskiftet hade vi 1152 nyanlända och nu 662, men det har inte skett någon minskning i skolorna så barnfamiljerna verkar bli kvar hos oss. Därför famlar vi nu lite i mörker och försöker hitta lösningar utan att förbruka för mycket kapital, säger Bo Wallströmer.

Nya pengar till forskning och en dubblering av antalet platser på yrkesvux. I övrigt är det tunnsått med nyheter som berör skolan i regeringens budget för 2017.

De flesta av regeringens skolsatsningar i budgeten är redan kända. Fler platser på lärarutbildningarna, lovskola samt webbutbildning för återvändande lärare är några av dem.

Till den enskilt största skolsatsningen räknar regeringen sina ”välfärdsmiljarder” (se separat artikel).

Även om skolan får nya miljarder räcker inte satsningarna för att täcka lärarbristen, enligt Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

– Vi behöver mer förstärkning till utbildning, och också bredare anslag till lärarlönerna och fler insatser för att avlasta lärarna, säger hon.

Enligt Gustav Fridolin (MP), utbildningsminister, gör regeringen flera satsningar för att både locka tillbaka redan utbildade lärare till skolan och för att få nya intresserade. Fler utbildningsplatser går det inte att skapa på en gång.

– De 3600 platserna är så många som lärosätena själva säger sig ha kapacitet att bygga ut med bibehållen kvalitet.

Finns det planer att utöka det?

– Nu börjar vi med detta så får vi föra en ny dialog nästa år. Vi behöver också lärarutbildare för att kunna öka kapaciteten.

Kort sammanfattat följer några av regeringens skolsatsningar nedan:

• För att motverka lärarbristen ska alltså lärar- och förskollärarutbildningarna byggas ut. Nästa år kostar expansionen 54 miljoner. Fullt utbyggd 2021 motsvarar satsningen 3 600 platser.
• Regeringen satsar 519 miljoner på att bygga ut lärlingsutbildningen för vuxna och stärka yrkesvux med ytterligare 11 750 platser (utöver de 10 000 som redan är planerade).
• Ett nytt studiestöd ska få fler arbetslösa att utbilda sig och öka deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Studiestartsstödet, som fortfarande är under beredning, beräknas kosta 471 miljoner.
• Nationella proven ska bli färre och digitala, bland annat för att lärarna ska slippa en del av den administration som idag är förknippad med proven. Här avsätter regeringen 34 miljoner.
• Lovskola för de elever i årskurs åtta och nio som löper risk att inte bli behöriga till gymnasieskolans nationella program. I satsningen på 30 miljoner ingår även att se över lovskolans omfattning och inriktning.
• Försöket med utökad undervisningstid i svenska och svenska som andraspråk i grundskolan ska förlängas. 70 miljoner.
• Skolor och förskolor som står inför svåra utmaningar ska få bättre förutsättningar att klara uppdraget. Under 2017 fördelar regeringen 10 miljoner.
• Regeringen tillför 15 miljoner kronor för att inkludera förskollärare i de nationella skolutvecklingsprogrammen. Satsningen på Läslyftet samt språkutveckling i förskolan uppgår till ytterligare 6 miljoner kronor.

De 390 miljoner som nästa år ska gå till ökade forskningsanslagen hamnar utanför de 2,35 miljarderna. Senare i höst kommer regeringen att berätta mer om satsningen, i samband med att den forskningspolitiska propositionen presenteras.

600 miljoner kronor till lärarlöner riskerar frysa inne. Men Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, öppnar för att förlänga rekvireringstiden.

– Vi får se vad som händer den kommande månaden. Annars får vi sätta oss i regeringskansliet och se vad vi kan göra, säger hon. 

Gustav Fridolin (MP) lovade fritidspedagoger legitimation när han tillträdde som utbildningsminister. Ett löfte han tänker infria och har en plan för, berättade han för Lärarnas tidning när han svarade på läsarnas frågor.

I höst blev 3 382 personer antagna till förskollärarutbildningar runtom i Sverige. Nu satsar regeringen på ytterligare 200 utbildningsplatser nästa år.

Regeringen satsar i sin budget på en utbyggd förskollärarutbildning med 200 extra nybörjarplatser från och med år 2017. Det är mindre än vad lärosätena skulle vilja ta emot, de har varit beredda att bygga ut med cirka 750 fler förskollärarstudenter per år. Regeringens utbyggnad av förskollärarutbildningarna är en del i en större satsning på sammanlagt 970 nya lärarutbildningsplatser nästa år.

Fram till år 2021 kommer förskollärar- och lärarutbildningarna att byggas ut med totalt 3 600 platser. 750 av de platserna hamnar i Stockholmsregionen, varav Stockholms universitet får 415.
– Det är välkommet och bra att regeringen hörsammat lärosätena i Stockholmsregionen. Nu vidtar ett arbete för att se till att Stockholms universitet på bästa sätt kan möta det stora intresse som finns för lärar- och förskollärarutbildningarna, säger Clas Hättestrand, prorektor vid Stockholms universitet.

En annan nyhet i regeringens budget är kompetensutveckling för förskollärare. Regeringen tillför 15 miljoner kronor i höstbudgeten för att inkludera förskollärare i de nationella skolutvecklingsprogrammen och därmed möjliggöra mer kompetensutveckling, framför allt genom kollegial fortbildning. Ytterligare  6 miljoner kronor ska enligt budgeten gå till läslyft och språkutveckling i förskolan.

Genom satsningar på kompetensutveckling hoppas regeringen också kunna locka tillbaka utbildade förskollärare som lämnat yrket. Andra förskolesatsningar i budgeten är ökade anslag för maxtaxa och mer resurser till ”samverkan för bästa skola” där förskola och förskoleklassen ingår. Beslut i frågan om obligatorisk förskoleklass skjuts däremot på framtiden.

Vad gäller den stora satsningen på 10 ”välfärdsmiljarder”, där skola och förskola ingår, är det ovisst hur stor del som kommer förskolan tillgodo eftersom det är upp till varje kommun att fördela pengarna.
 

Elevernas språkliga medvetenhet och matematiska tänkande ska kartläggas redan i förskoleklassen och kopplas till en åtgärdsgaranti. Det föreslår regeringens utredare Ulf Fredriksson. – Svensk skola måste sluta att vänta och se, säger han.

När Skolinspektionen, mot Flens vilja, godkände Europaskolan satte man krokben för kommunens arbete med att öka integrationen. Det menar lärare och rektorer.

Hösten 2013 fattade Flen beslutet att slå ihop kommunens tre högstadier till den centralt belägna Stenhammarskolan. Det innebar att Malmaskolan i Malmköping skulle förvandlas från en F—9- till en F—6-skola. För att försöka rädda högstadiet kvar på orten inledde föräldrar en dialog med Europaskolan, som snart lämnade in en ansökan om att starta årskurs 4—9 i Malmköping. Skolinspektionen gav klartecken trots att kommunen i sitt yttrande utförligt beskrev risken för negativa konsekvenser.

Och konsekvenser blev det.

– De kommunala mellanstadierna i både Malmköping och Sparreholm slogs ut när Europaskolan öppnade förra hösten. Nästan alla valde friskolan, säger Per-Ola Andersson, som var rektor på Malmaskolan när kommunen fattade beslutet. I dag är han rektor för tre F—6-skolor inne i Flen.

Flen består av tätorten, med en stor andel elever med utländsk bakgrund, och flera småorter som nästan bara har elever med svenskfödda föräldrar. Måluppfyllelsen är låg och man har haft ett stort överskott av grundskoleplatser. Allt detta fick kommunen att besluta om en ny skolstruktur för tre år sedan. Det sammanslagna högstadiet var en av åtgärderna.

– Malmaskolan hade cirka 100 högstadieelever. I storleksordningen 10 av dem följde med hit och resten valde Europa­skolan, säger Lasse Unnersjö, studie- och yrkesvägledare och lärare i matematik på Stenhammarskolan.

Han bor i Malmköping, har ett långt förflutet som lärare och skol­ledare på Malmaskolan och tycker att det var synd att ortens lilla och trygga kommunala högstadium lades ner, även om han kan förstå tanken med centraliseringen.

Att Malmaskolans mellanstadium alls finns kvar i dag beror på de många nyanlända som kom förra hösten och att det fanns tomma lägenheter i Malmköping. Från att ha haft två klasser i varje årskurs har skolan nu två åldersintegrerade 4-6:or. 40 av de 45 mellanstadieeleverna är nyanlända.

De kvarvarande lärarna vill inte träda fram med namn i Lärarnas tidning men mejlar följande om hur det har blivit sedan Europaskolan flyttade in i en del av deras gamla byggnader:

»Vi upplever det mer segregerat och har minskat stort i elevantal i åk 4—6. Flera duktiga pedagoger har valt att arbeta på friskolan.«

Nu delar de två skolorna specialsalar, skolgård och matsal. Fast Malmaskolan får snart en egen skolgård och man äter inte samtidigt. Den nytillträdda rektorn på Malmaskolan Ylva Eriksson säger:

– Tyvärr finns en statusskillnad och lite tendenser till rivalitet mellan våra elever och Europaskolans. Hos oss som jobbar i den kommunala skolan finns fortfarande en sorg över att det blev som det blev.

Både hon, Lasse Unnersjö och Per-Ola Andersson betonar att Europaskolan är en bra skola och att de förstår att föräldrar vill ha kvar sitt högstadium på hemmaplan. Men de menar ändå att Skolinspektionens ja omintetgjorde stora delar av Flens strukturreform.

– Detta har kostat mycket i form av byggen av lokaler som inte fylls och dränerad personal. Av integrationstanken blev ingenting, säger Lasse Unnersjö.

Varken han eller Per-Ola Andersson förespråkar ett veto, eftersom de menar att många kommuner säger ja eller nej till friskolor av rent ideologiska skäl.

– Men nog tycker jag att Skolinspektionen borde lyssna mer på kommuner som har sakliga skäl att säga nej, säger Per-Ola Andersson.

Det finns ingen garanti för att vinstbegränsning leder till en bättre skola. Vad som behövs är att lärare blir lyssnade på när resurser fördelas.

Maria McShane vill väcka läslust – oavsett språknivå.

Idén kom till vid frukostbordet. När Maria McShanes 3,5-åriga dotter, som hade massor med böcker och Bamsetidningar i bokhyllan, krävde att få läsa dagstidningen precis som mamma och pappa gav de henne ett färgglatt reklamblad. I samma stund frågade sig Maria, som jobbat med läs- och språkutveckling i hela sitt yrkesliv, varför det saknades en nyhetstidning för barn. Fem år senare, och utan någon tidigare erfarenhet av tidningsvärlden, har hon lyckats fylla tomrummet. Slutresultatet heter Minibladet och publiceras bland annat på nätet.

— Jag ville skapa en tidning som stimulerade till läsning och nyfikenhet. Barnens nyheter ska vara lika viktiga som världsnyheterna. För mig som lärare i svenska som andraspråk är det en självklarhet att den ska vara till gänglig för alla, oavsett språklig nivå, säger hon.

Maria McShanes mål är att få i gång barnens läsning och skapa regelbundna läsvanor — både hemma och i skolan.

— Det finns massor av skönlitteraturprojekt men jag är övertygad om att det finns andra sätt att jobba med barnens läsning.

I Minibladet förklaras nyheter på ett lättbegripligt sätt, oavsett om de handlar om Brexit eller om en fågel som fått en ny näbb med hjälp av en av 3D-skrivare. Målgruppen är barn mellan tre och tolv år. Det unika är att varje nyhet finns i flera språkliga nivåer med olika mycket innehåll. Dessutom har webbsidan talsyntes — texten kan läsas upp i tre olika hastigheter.

— Det öppnar upp innehållet även för barn som lär sig läsa, barn med särskilda språkliga behov och för nyanlända utrikesfödda barn. På så vis kan alla barn i ett klassrum tillgodogöra sig samma nyhet även om de kommit olika långt i sin läsning, förklarar Maria McShane.

Minibladet kommer också ut i pappersform en dag i veckan i ett antal lokaltidningar runt om i landet. Under hösten har sju nya tidningar tillkommit och fler är på gång efter årsskiftet. Men vägen från idé till färdig produkt har varit långt ifrån spikrak.

— Det har verkligen varit jättetufft de här fem åren, jag har riskerat hela familjens ekonomi. Att få ekonomiskt stöd har varit förskräckligt svårt och flera gånger har jag funderat på vad jag egentligen håller på med, säger hon.

Att utforma konceptet och hitta finansiering tog all hennes lediga tid och för att hinna med fick Maria McShane till slut ta tjänstledigt från sitt lärarjobb. Men i våras kom vändningen — Minibladet tilldelades 1,7 miljoner kronor i innovationsstöd av Post- och Telestyrelsen, pengar som gör att projektet har möjlighet att leva vidare.

Maria McShane har alltid kastat sig in i nya projekt, ibland innan de föregående planerna hunnit förverkligas. Men med Minibladet blev det annorlunda.

— Jag var tvungen att köra så långt det bara gick den här gången, idén var så bra, säger hon.

Varannan flicka utsätts för sexuella trakasserier i skolan men personalen väljer ofta att inte ingripa. Det säger forskaren Katja Gillander-Gådin.

Att bli kallad hora eller bög, bli tafsad på eller få sexuella kommentarer om sitt utseende är vardag för många elever. Det är inte på festivaler utan i skolan som de allra flesta sexuella ofredanden sker. Enligt flera studier utsätts ungefär varannan flicka någon gång under sin skoltid, men ytterst få anmäler. Trots att problemet är välkänt väljer skolpersonal ofta att blunda eller bagatellisera. Det hävdar Katja Gillander-Gådin, professor i folkhälsovetenskap vid Mittuniversitetet som forskat på området i över 20 års tid.

Vilket stöd får flickor när de berättar vad de utsatts för?

— Oftast inget alls. I stället läggs ansvaret på den utsatta — tjejerna ska ändra sig och lära sig att säga ifrån. Men problemet kan inte lösas om fokus bara hamnar på den som är utsatt. Ingen skulle sätta elever med mörk hudfärg i en grupp för att träna deras självförtroende och lära dem säga ifrån om de blivit kallade »svartskalle«. Alla vet att det är rasism och ett strukturellt problem som måste hanteras.

Har du något exempel där flickor inte fått stöd?

— En grupp flickor i årskurs 2 var jätteupprörda när de blivit kallade hora. När jag träffade dem fyra år senare ryckte de på axlarna. De hade förgäves försökt få läraren att agera men hade nu gett upp. Jag kan inte förstå det på annat vis än att det måste finnas en uppfattning i skolan om att unga tjejer måste kunna tolerera sådant.

Hur kommer det sig att sexuella trakasserier har blivit normaliserade i skolan?

— Normaliseringen är en process som sker gradvis. Till skillnad från mobbning är problemet nedprioriterat. Det finns en rad faktorer som spelar in: okunskapen om maktrelationer och på många håll en tystnadskultur. Detta leder till en gradvis avtrubbning. De utsatta tjejerna tänker att det kunde ha varit värre och accepterar situationen. Skolorna borde verkligen ställa sig frågan om detta ska få förekomma i en utbildningsmiljö.

Finns det fler faktorer som påverkar?

— Vuxenvärlden har valt att titta bort i stället för att ta tag i problemen. Det är sällan någon som säger stopp. Då finns risken att det accelererar och det tycker jag mig se. Pojkar klarar sig undan med att säga att de bara skämtade. En annan bortförklaring är att killar är omogna och inte förstår vad de gör, att de egentligen är intresserade av tjejerna. 

— Det finns lärare som försöker göra något åt det, men utan skolledningen bakom sig blir det svårt. Lärarna har det tufft och har dåligt samvete för att inte räcka till.

Vad blir konsekvenserna för elever som utsätts för sexuella trakasserier?

— Det är vanligt med psykisk ohälsa, sämre självkänsla och självskadebeteende bland tjejer som utsätts. Det ökar helt enkelt risken för depressioner. För killar får det inte lika stora negativa konsekvenser.

Vilka killar är det som riskerar att utsättas?

— De som avviker från grabbnormen på något sätt, som anses svaga och lätta att ge sig på. Det vanligaste är bli kallad homofobiska tillmälen som exempelvis bög. Killar utsätts generellt mer sporadiskt medan tjejerna blir utsatta under längre tid.

Hur kan ord som hora och bög ha blivit accepterade i skolans värld?

— Säg det. Många anser att orden inte betyder något, det är bara något eleverna säger. En lärare tyckte att de var så vanliga att det inte var något problem. Det är helt galet.

Om en elev berättar att den blivit utsatt, hur ska skolan agera?

— Det finns klara regler för vad skolan ska göra: ta reda på vad som hänt, dokumentera, se till att det upphör och följ upp. Gör skolan inte det bryter den mot lagen.

— Sedan måste det bli konsekvenser för den som gör detta. På gymnasiet finns möjligheten att stänga av eleven. Medvetenheten om normer och respekt för varandra och varandras kroppar — en grundläggande kunskap man bör få redan i förskolan — måste byggas in i verksamheten på alla nivåer.

Vem har ansvar att se till att det görs?

— Ansvaret ligger på huvudmannen. Skollagen säger att skolan ska arbeta med jämställdhet och för en trygg miljö. Enligt diskrimineringslagen ska skolan ta fram en handlingsplan för förebyggande arbete varje år tillsammans med eleverna och utvärdera den årligen. 

— Många skolor gör dock inte detta. Situationen skulle se annorlunda ut om det gjordes men skolorna har jättemycket annat att brottas med.

Behöver skolorna mer resurser till arbetet?

— Demokratiska värderingar kostar egentligen inga pengar. Och att vara emot sexuella trakasserier och ha en pedagogik som främjar trygghet behöver inga extra resurser. Det handlar om att prioritera.

Varför prioriterar inte fler problemet?

— Det handlar om bristen på kunskap och till viss del på viljan. Lärarutbildningen borde innehålla mycket mer om hur man jobbar för jämställdhet och med demokratiuppdraget. Då skulle det gå att förändra och sätta stopp för vissa saker tidigare.

Har problemen förvärrats?

— Många lärare jag pratar med anser det. Sexuella trakasserier har alltid förekommit men språkbruket har förändrats. Sociala medier har blivit ytterligare en arena, det finns färre fredade zoner i dag. Även på nätet är tjejer mer utsatta än killar.

Varför gör ungdomarna så här? 

— För pojkar är det ett sätt att skapa maskulinitet i en killgrupp och att ta avstånd från sådant som är feminint. Det ger stilpoäng att trakassera tjejer eller svaga killar. 

— När tjejer trakasserar rör det sig ofta om ryktesspridning eller att stigmatisera någon som gjort avsteg från snäva normer — en tjej som är för mycket eller för lite av något. Men även det är en del av det patriarkala systemet att kontrollera kvinnors kroppar.

Diskrimineringsombudsmannen anser inte att barn ska pekas ut som sexualförbrytare och driver därför inte sexuella trakasserier i skolan till domstol. Vad anser du om det?

— Det kan inte vara så synd om förövarna att vi ska låta bli att anmäla. Eftersom det är skolan som blir anmäld, om den inte agerar, blir ingen utpekad som sexualförbrytare i något register. Det är skolan som blir utpekad, om den anses ha brustit i rutinerna. 

Från den 1 november ska nyanlända elever kunna få förtur till de friskolor som har köer. Det beslutet väntas riksdagen fatta i dag onsdag. Academedia och Kunskapsskolan står i startgroparna, medan Engelska skolan avvaktar.

– Vi har väldigt få skolor där det inte finns någon plats i en enda årskurs, de flesta har åtminstone enstaka platser i de flesta årskurser, säger Paula Hammarskog.

Att barn med speciella behov hålls fast av skolpersonal är inte ovanligt och grundar sig i okunnighet, enligt psykologen Annica Kosner. – Det bottnar i en maktlöshet för att man inte vet hur man ska göra, säger hon.