”Halv åtta hos mig” heter en populär lektionsserie på Eklidens skola i Nacka. Konceptet tänder stjärnor i åttornas ögon och hem- och konsumentkunskapsämnet har fått ett uppsving.
Köttbullar, hallonpannacottacheesecake, honungsmarinerad kyckling, bruschetta med parmaskinka och mozzarella. Terminens tema är kärleksmåltider. En av dagens rätter har fått det heta namnet ”Brinnande kärlek”.
Ambitionerna har skruvats högt och Gustav Ström i klass 8 Ma är så koncentrerad på att köttbullarna inte ska brännas vid att han svarar ganska korthugget på frågorna jag ställer. Detta är andra gången någonsin han lagar köttbullar får jag dock veta, innan han måste arbeta vidare med att klura ut koktiden på spaghettin.
Eleverna jobbar två och två. De har själva röstat fram temat kärlek på sin digitala skolportal och med ingredienser för endast femtio kronor ska de skapa två rätter, antingen för- och huvudrätt, eller huvud- och efterrätt. De kan också välja att baka bröd samt eventuellt bjuda på en god dryck till maten.
Nicki Adenberg Gelleryd och Claudia Rawicki vränger ut och in på sina speciellt utvalda pannacottaformar av gummi för att lägga upp de små läckerheterna på ett fat.
– Vi valde formarna av miljöskäl, för att de ska gå att återanvända, säger Nicki Adenberg Gelleryd.
Uppgiften som har nått ända in i elevernas hjärtan och tänt deras inspiration är framtagen av hem- och konsumentkunskapslärarna, tillika radarparskollegorna sedan sex år, Cecilia Burman och Lotta Rosengren.
– Vi har velat modernisera ämnet och har jobbat med nya idéer på senare tid, bland annat med kockdueller när vi har haft skafferirensning, säger Cecilia Burman med ett stort leende.
Hon tycker att det är viktigt att ha en kollega som också brinner för ämnet.
– Annars orkar man inte jobba så här. Det krävs ett stort engagemang för att tända andra eldsjälar. Och om vi samarbetar kring inköpen samma vecka sparar vi pengar, konstaterar hon.
Den för vissa ganska tradiga och korvstoppningsinriktade näringsläran har Cecilia Burman och Lotta Rosengren också tagit ett steg vidare.
– I den har eleverna fått välja ett case, en person som de ska näringsberäkna mat till. Det kan vara allt från en person med njursvikt till en gladiator eller varför inte en vegan. Någon som har en släkting som har glutenallergi kan välja att utgå ifrån denna person. Detta har varit väldigt uppskattat och gjort momentet mycket mer levande och elevaktivt, tipsar Cecilia Burman.
”Halv åtta hos mig” är ett matlagningsprogram som många har sett på teve och kan relatera till. Något som helt klart ökar arbetslusten hos eleverna.
– Jag har kollat på programmet tillsammans med mina föräldrar och gillar det, säger Malin Friberg som i dag lagar maten tillsammans med Magda Stenlund.
Alla eleverna i klassen har två och två valt ut och komponerat rätterna och sedan via sajten kostkoll.se räknat ut kostnaderna. Därefter har de skrivit in en inköpslista utifrån sin budget på skolportalen.
– Sedan mejlade de mig sin lista senast två veckor i förväg så att vi kunde planera inköpen. Det fanns inga restriktioner angående livsmedlen, men de skulle väljas utifrån kriterierna hälsa, ekonomi, miljö och budget, berättar Cecilia Burman.
Efter dagens lektion förväntas eleverna lämna in en rapport på två sidor där de beskriver sin process och de val de gjort utifrån kriterierna. Men först återstår ett viktigt moment när det nu börjar spridas utsökta dofter så här lagom till lunchtid.
– Dags för kompisbedömningen, påminner Cecilia Burman.
Grupperna får först inför varandra förklara varför de har tänkt som de gjort. Sedan går eleverna runt och smakar på maten och ska utöver de tre kriterierna hälsa, ekonomi och miljö, även bedöma varandras rätter utifrån färg, konsistens, kombination, dukning, upplägg och presentation.
– Att eleverna bedömer varandra är direkt från läroplanen och ökar deras förmåga att få syn på sin egen process bättre och mer reflekterat – utifrån ett annat perspektiv, säger Cecilia Burman.
Den grupp som får bäst bedömningar vinner biobiljetter, något som ska motsvara prispengarna i teveprogrammet.
– Som en extra morot, kommenterar Cecilia Burman.
Hon tycker att detta arbetssätt är mer krävande än att jobba på vanligt vis. Logistiken när alla är i gång är en utmaning, och även inköpen – så att allt kommer med.
– Men det är förstås värt det, när man ser ljuset i ögonen på eleverna, säger hon entusiastiskt.
Cecilia Burman, som också arbetar som nätverksledare för ämnet hem- och konsumentkunskap i Nacka kommun, finns även att se på en liten film på webbplatsen Youtube där hon förklarar varför hon och Lotta Rosengren har valt att arbeta med Halv åtta-konceptet.
– Bland annat handlar det om att man kan knyta det så bra till de nya kunskapskraven i Lgr11, säger hon och fortsätter:
– Vi arbetar mycket med implementeringen av Lgr11 i kommunen och detta är ett exempel på det arbetet. Kommunens IT-utvecklare kom hit och filmade och intervjuade. Att filmen lades ut på Youtube var nog för att de ville sprida goda exempel.
För betyg a i kursplanen kan man läsa: ”Eleven väljer tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet.”
– Eleverna ska särskilt tränas i miljötänkandet och det trycker vi lite extra på i Halv åtta-uppgiften. De ska visa att de kan resonera kring konsekvenser och handlingar utifrån frågor som rör hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling, säger Cecilia Burman.
Leo Minerskjöld hade provlagat all mat till sin morfar före dagens lektion, men kände trots det av stressen. Sjuttio minuter är inte så lång tid om man ska åstadkomma en fulländad måltid.
– Jag fick tänka om och jobba lite snabbare och är ganska nöjd ändå, framför allt med min avocadomousse – trots att fiskrommen som jag serverade till inte blev helt perfekt.
Hans lärare är också nöjda med lektionen men är ännu inte färdiga med utvecklingsarbetet.
– Planen för framtiden är att skapa en virtuell ”hemkunskapsbutik” så att eleverna där kan gör upp en plan för sina inköp och få större frihet att planera egna måltider. Som till exempel när förutsättningarna är att lära sig metoderna fräsa och sjuda; då kan eleverna få göra egna recept och göra beställningen själva på nätet, säger Cecilia Burman.
”Vi har fått göra om ganska mycket”
”Det är svårt att diskutera eftersom jag är den enda behöriga teknikläraren”
”Vi måste vara noga så att vi får med alla delar”
