Wiki fångar livet på ön

Ingela Clarin började med wikis i svenskan utan att kunna något om det. Ett läsår senare skriver eleverna bättre texter och arbetslaget börjar följa i hennes fotspår.

Image may be NSFW.
Clik here to view.
Det regnar i malmö och termometern visar sex grader. Men på Augustenborgsskolans tredje våning råder tropiskt klimat. Svenskläraren Ingela Clarins klass 7D har nämligen haft tema Expedition Robinson, kallat Expedition Augustenborg, hela läsåret. Klassen valde själva att avsluta temat med filminspelning. I dag är det dags för sista scenen.

– Lägg dig ned, se blodet och vakna nu, säger tjejen bakom digitalkameran otåligt.

En grupp har kokat ihop en mordhistoria på ön, en annan skildrar hur dokusåpans deltagare drömmer blodiga mardrömmar. Några tjejer slänger sig i en hög framför kameran och börjar träta om hur de ska agera.

– Har ni inte skrivit klart manus? Är ni inte överens om hur det ska sluta? frågar Ingela Clarin.

Men det här är inte ett reportage om film i klassrummet. Eleverna är indelade i fyra lag, och befinner sig på en påhittad öde ö där de deltar i en inte helt okänd dokusåpa. Under temats gång utförs olika uppgifter. Lösningarna läggs upp på wikin. Klassen skriver bland annat ansökningsbrev till programmet och reportage om livet på ön. Ett annat uppdrag är att skriva poesi, ett bra tidsfördriv när robinsonlivet blir långtråkigt. Målen, vad som krävs för att nå dem och vad som bedöms, finns också publicerade på wikin.

En wiki liknar en vanlig hemsida, och tekniken bakom de båda har mycket gemensamt. Det som utmärker en wiki är att den gamla versionen av en text sparas när en ny läggs upp. Därför är det enkelt att spåra ändringar. En wiki uppdateras också direkt på sidan. För att förändra en vanlig hemsida krävs oftast ett speciellt program. Ingela Clarin utnyttjar wikin som digital portfolio för eleverna, men beskriver den som en webbplats som ”går att använda till vad man vill”.

Ingela Clarin upptäckte wikis för ett år sedan på en kvällskurs. Hon hade aldrig hört talas om det, förutom att hon visste vad Wikipedia var, och bestämde sig för att testa. Hon beskriver sig själv som ”ganska van” vid datorer, men påpekar att wikin är enkel att använda i klassrummet. Framför allt har hon fastnat för hur enkelt det är att följa elevernas utveckling.

– Man kan gå bakom det som betraktaren ser på wikin och gå igenom vilka ändringar eleverna gjort under arbetets gång.

Filminspelningen i sig är tänkt som en rolig avslutning och den pedagogiska tanken får stå tillbaka i detta sista moment, förklarar Image may be NSFW.
Clik here to view.Ingela Clarin.

– De andra lektionerna har varit mer vanlig svenska, med skillnaden att undervisningen redo-visas och presenteras på ett annorlunda sätt.

Hon öppnar wikin och klickar fram en elevtext. Dokumentet är fullt av röda markeringar. De symboliserar ändringar som eleven gjort. Vi kan till exempel se att den första meningen i originalversionen inleddes med liten bokstav och att kommatecken fattades. Men den som surfar fram wikin i sin webbläsare utan att logga in ser inga röda markeringar. Den här funktionen är inte bara bra för läraren utan även för eleverna, som kan gå tillbaka och se hur de utvecklat sitt skrivande, förklarar Ingela Clarin.

– Det är ofta ganska otydligt för eleverna vad de egentligen har lärt sig. Nu kan de se sin utveckling mellan september och april.

Att wikin samlar allt på ett ställe betyder också att de inte glömmer sitt material hemma.

– Så är det självklart med en traditionell port-folio också. Men den är ju jobbigare att ändra, om man nu skulle vilja det, säger Ingela Clarin.

Carolina Sjöstrands grupp är klar med sin film. Hon lägger med van hand in klippet på Youtube och länkar till det på wikin. Filen är för stor för att läggas in direkt, förklarar hon. Alla högstadieelever på Augustenborgsskolan fick varsin bärbar dator nyligen. Isac Jönsson tycker det är lättare att skriva på den i stället för att plita ned texten på papper, gå till datorsalen och föra över. Ibland gör han annat än skolarbete på datorn, surfar runt på Facebook till exempel. Men han lär sig mer med wikin som verktyg, förklarar han.

– Men man måste inte ha en dator till varje elev för att hålla på med wikis, i början hade vi tolv datorer på 700 elever, säger Ingela Clarin.

Hon har varit lärare i snart tolv år och bryr sig inte om ifall en elev är inne på Facebook ibland under lektionstid. Om någon behöver en mikropaus och tar den på Facebook eller genom att slörita på ett papper spelar ingen roll.

Ingela Clarin har blivit arbetslagets wikipionjär, som fått nästan alla kollegor att börja med wikis i undervisningen. Och det är svårt att komma på nackdelar med wikin.

– Nä, nästan alla mina kollegor tycker det är ett så himla bra och lätt verktyg, säger hon till sist.

Hon återkommer också flera gånger till att eleverna tycker att wikin är rolig att jobba med. Men räcker det som argument för att använda den i klassrummet? Det tycker Ingela Clarin, men generellt får hon också in bättre texter jämfört med tidigare.

– Trots att jag gör ganska traditionellt tråkiga svenskagrejor upplever eleverna det som roligare. Men kvalitetsmässigt har det också blivit bättre.

Däremot finns det fällor som den wikisugne läraren bör akta sig för:

– Tänk igenom strukturen noga, annars kommer det att bli problem. En unik sida måste skapas för varje elev. Annars kommer de att skriva på samma ställe samtidigt, säger Ingela Clarin.

Hon förklarar att den sista eleven som sparar i så fall blir den som bestämmer sidans innehåll. Allmänna sidor på wikin, till exempel de med uppgifter och instruktioner på, kan bara hon själv förändra.

Augustenborgsskolan använder programmet Wikispaces. Det är en gratis wiki med en funktion som gör att alla kan ändra på allt. Men det betyder inte att vem som helst kan surfa in på wikin och ändra innehållet. Det krävs ett lösenord. Däremot kan vem som helst läsa texterna, och Ingela Clarin vill att eleverna ska lära sig att bli lästa. Hon föreställer sig att vissa lärare kan vara emot att andra ser vad eleverna skriver. Och i ett moment med personliga texter som inte är till för hela världen är wikis nog fel verktyg, resonerar hon.

– Vill man inte publicera för verkligheten finns det wikis man kan göra så med. Men vitsen för mig är att det finns verkliga mottagare. Det blir allt som oftast att det som produceras i skolan bara produceras för läraren.

Utanför fönstret börjar det spöregna. Ingela Clarin samlar eleverna. Klassen är klar med wikin och nästa gång blir det introduktion till ett nytt moment, för­klarar hon. Eleverna ska läsa böcker och skriva om dem på en nystartad klassblogg.