Geografin tar fart på Facebook

Mats Öström på Ross Tensta gymnasium använder Facebook i geografiundervisningen. "På Facebook når jag eleverna där de är."

– I dag ska ni ta reda på tre saker: finns det kärnkraft i ert land, finns det risk för jordbävning eller annan naturkatastrof där, finns detta i något grannland?

Sp3A har geografi. De har läst om klimat och nu börjar energidelen. I dag handlar det om kärnkraft. Didrik Vanhoenacker, lärarkandidat, inleder med att repetera gårdagens lektion. Då talade de om den svåra kärnkraftsolyckan efter tsunamin i Japan.

Eleverna ska hitta argument för eller emot kärnkraft, de argument de tycker väger tyngst. Den här lektionen eller nästa ska eleverna publicera något på Facebook och ange en källa och en länk.

– Ni ska också värdera er källa. Sen måste ni kommentera någon annans inlägg och få minst en kommentar, säger Didrik.

De pratar om värderingen av olika källor. Hur tillförlitligt är Wikipedia, vilka skriver där? En elev jämför med Flashback, men klassen kommer fram till att Wikipedia nog är mer trovärdigt. Källkritiken kommer in naturligt, eleverna är vana vid att använda nätet. Att Ross Tensta gymnasium är en en–till–en-skola, vilket betyder att alla elever har varsin bärbar dator i skolan, spelar säkert in.

Sedan i julas sker en stor del av klassens undervisning i Geografi A på Facebook. Mats Öström, klassens geografilärare, är också IKT-pedagog på skolan. Att han började använda Facebook i undervisningen beror helt enkelt på att han ville nå eleverna. Tidigare hade han försökt få dem att använda andra sajter, som skolans lärplattform Fronter och Tumbler, men det var svårt att locka dit dem. Med Facebook är det plötsligt lätt som en plätt. Han känner att han når fram och undervisningen har fått ny energi.

– I två års tid har jag lagt så mycket tid och kraft på att de ska komma till mig. Det är som med ­Muhammed och berget, jag får gå till dem i stället. Så fort de går in på Facebook, så finns jag där!

Mats Öström startade en öppen grupp på Facebook, RTG Geografi Sp3A, och bjöd in eleverna. Alla hans instruktioner och allt eleverna skriver publiceras och finns samlat där. Mats läser, gillar och kommenterar allt de skriver.

Så fort Mats Öström skriver något nytt i gruppen så syns det på elevernas Facebook-sidor. De ser honom så fort de loggar in – vilket de ofta gör på sin fritid. Med Facebook kommer han rakt in i elevernas liv, kan man säga. Men de verkar inte ha något emot det. De flesta elever Alfa talar med tycker att det är bra.

Tillbaka till lektionen. Didrik Vanhoenacker av­bryter arbetet efter en stund.

– Nu ska vi se en standup från när Mats och jag var små.

På väggen visar han en film från Youtube. Det är Tage Danielssons berömda sannolikhetsmonolog, skriven efter kärnkraftsolyckan i Harrisburg 1979. Tage Danielsson talar.

”Före Harrisburg var det ytterst osannolikt att det skulle hända. Men så fort det hade hänt, då rakade sannolikheten upp till inte mindre än 100 procent, så att det blev nästan sant att det hade hänt. Men bara nästan.”

Eleverna skrattar, de hänger med. När monologen är klar får de fundera:

– Även om risken för en olycka skulle vara en på tio miljoner, men halva jordens befolkning dör i så fall – ska vi ha det då?

En flicka jämför med risken med växthuseffekten, Didrik berömmer.

På Facebook har både Didrik och Mats två identiteter, en privat profil och en lärarprofil. När Mats Öström drog igång geografigruppen var han redan Facebook-vän med alla elever utom två. Ändå var han noga med att påpeka att ingen var tvungen att bli vän med honom, det räckte med att gå med i gruppen.

– Men de la till mig direkt.

Mats Öström berättar att den här klassen gärna vill ha fylla–i-uppgifter, men han arbetar inte så. Med Facebook är det lättare att få in dem på hans spår, mot mer avancerade uppgifter.

Han tog det stegvis. I början av kursen valde elev­erna varsitt land som de jobbar med hela tiden. Först tog de fram fakta om landets geologi. Sedan var de tvungna att kommentera vad en kamrat skrivit. I dag handlar det om energi, de ska ta reda på fakta om kärnkraft i sina respektive länder. På så sätt betar man av avsnitt efter avsnitt i geografikursen utifrån det land de valt att studera. Mot slutet av kursen är tanken att de ska ha ett färdigt regionalgeografiskt arbete.

– Då har vi gått igenom allt i kursen, de har applicerat det på ett land och visar att de kan använda det de lärt sig praktiskt.

Den absolut största fördelen med Facebook är att man kommer närmare eleverna, tycker både Mats Öström och Didrik Vanhoenacker. En annan vinst är att det är lätt att ladda upp filer, länkar, bilder och filmklipp. De har till exempel lagt upp en länk från BBC om klimatförändringar i världen, den interaktiva världskartan Globalis och punk­låtarna Ringhals brinner med Asta Kask och Atomreggae med KSMB.

Sedan en tid tillbaka kan man också dela dokument i Facebook-grupperna. Det betyder att man numera inte är begränsad till sin statusrad utan kan skriva hur långt som helst. Man ser direkt om eleverna begriper på hur de använder de geografiska termerna, påpekar Mats Öström.

– Om de använder ord som konvektion, subduktion och konvergens rätt i texten, så har de förstått.

När eleverna läser varandras arbeten lär de sig dessutom mer än annars. För att få godkänt ska de inte bara skriva om sitt eget land, utan också kommentera varandras arbeten och få kommentarer från andra. Det betyder att alla kan läsa inlägg och kommentarer, även innan de själva lämnat in. Blir det inte orättvist?

– Nej, det är bara bra. De ser att de kan lära sig av varandra. Tidigare har det varit svårt att få dem att diskutera med varandra innan de lämnar in. På Facebook gör de det automatiskt.

En nackdel är dock att materialet blir lite ostruk­turerat, eftersom nya inlägg hamnar överst i Face­book. Därför kopierar Mats Öström regelbundet över allt till Fronter, kommunens lärplattform. Där lägger han också alla geografiuppgifter, ifall någon inte skulle vilja använda Facebook.

När lektionen är över sitter flera elever kvar i klassrummet med uppgifterna. I biblioteket fortsätter Altan Khan och Asad Omar att arbeta med Japan och Argentina. Inläggen fylls på i Facebook-gruppen. Julio Ibrahim skriver om Nya Zeeland:

Julio Ibrahim Cesar
Kärnkraftverk – Argument FÖR eller EMOT.
Kärnkraftsdiskussionen har pågått under en lägre period och nu har den återuppväckts på grund av explosionen som drabbade den japanska staden Fukushima. Många länder...
Visa mer
    Mats Läraren Öström Bra. Du har tagit
    tydlig ställning. Fast du hade kunnat skippa
    nackdelarna i detta inlägg. Nu är det bara
    att vänta in klasskamraterna så att du kan
    kommentera dem. Bra gjort.

Som it-lärare är Mats Öström inte särskilt rädd för att pröva nya digitala idéer. Nästa år tänker han till exempel pröva Wikispaces, som han tror blir lite mer strukturerat än Facebook. Men bara för att han prövar betyder det inte att han lyckas. Man behöver inte ta det så allvarligt, tycker han.

– Jag provar ofta nytt, men ibland har jag inte tänkt igenom det fullt ut. Jag misslyckas lika ofta som jag lyckas!