Simma lugnt med paddorna

Utvecklingen har gått rasande fort de senaste åren visar statistik från bland annat Stiftelsen för internetinfrastruktur (.se) som årligen mäter svenskarnas internetvanor. I dag är var fjärde 2–3-åring dagligen på nätet, vilket är en tredubbling på två år. 4-åringarna använder i dag nätet lika frekvent som 15-åringarna gjorde 2010.

– Det är de yngsta barnen som är mest spännande för oss att hålla ögonen på eftersom de skapar helt nya unika medieanvändningssätt, säger Malin Ströman, utvecklingsansvarig för Barn Online på SVT.

Paddorna har öppnat helt nya möjligheter för de yngsta att spela, skapa och titta på filmklipp utan hjälp från föräldrarna.

– Framför allt är det video och spel som lockar, särskilt Youtube som har ett enormt utbud av allt möjligt, från gulliga djur och folk som ramlar omkull på skojiga sätt, till traktorer och dinosaurier, säger Malin Ströman.

– Vi kan inte se några som helst könsskillnader i vad barnen gör i den här åldern. Däremot erbjuder många föräldrar olika saker till sina barn beroende på om de är flickor eller pojkar. Till exempel är det vanligare att pojkar tidigare får spela avancerade spel, säger Malin Ströman.

En nackdel med Youtube är att barnen lätt kan komma åt olämpligt innehåll. Det bekymrar många föräldrar och därför har Youtube utvecklat en barnversion med begränsad åtkomst, som nyligen lanserades i USA. I Sverige är SVT:s Bolibompasajt poppis bland de yngsta och deras föräldrar, eftersom innehållet är åldersanpassat och reklamfritt.

På SVT tar man emot förskolegrupper på studiebesök varje vecka. Då brukar utvecklarna fånga upp barnen en stund för att låta dem testa små detaljer, lyssna på hur de gör och vad de tänker. Utvecklarna besöker också förskolor när det går att ordna och anlitar frivilliga testfamiljer som får filma barnens digitala aktiviteter.

– Att ställa enkätfrågor till föräldrar har sina begränsningar eftersom det inte är självklart för alla att skilja på när barnen faktiskt är uppkopplade på nätet och när de använder appar, säger Malin Ströman.

Vad avstår barnen från att göra som de gjorde innan de här möjligheterna fanns?

– Vi vet att tv-tittandet minskar och att konkurrensen för tv är mycket större än tidigare eftersom vi konsumerar fler medier samtidigt. Barnen sitter med paddorna i knät framför tv:n. Men föräldrarnas behov styr till stor del hur och när de yngsta får använda paddor och mobiler. Till exempel ser vi en kraftig peak tidigt på lördagsmorgnarna och första helgdagen efter vardag när föräldrarna vill sova ut. Andra tillfällen är bilresor, matlagning, när lillebror ska badas, i matkön och i väntrummet.

– Som förälder får man ha lite koll på vad barnen gör och inte låta det ta över livets utmaningar utan se det som en parallellvärld, säger hon.

Malins Strömans uppfattning är att personalen i förskolan är mån om att användningen av paddor och datorer ska vara kreativ och flexibel.

– Rent allmänt är det bra att fundera på varför man vill ha surfplattor och annat i undervisningen och inte trycka in teknik i förskolan om man inte behöver den. Man får ha lite distans, säger hon.

Är det ett problem att barnen vänjer sig vid att ständigt kunna bli underhållna?

–Jag har funderat mycket på vad det innebär att aldrig behöva ha tråkigt och att födas in i spelvärlden och jag hoppas att den kreativiteten drar vidare till annat bortom skärmen. De yngsta har så många andra behov att de inte kan sitta framför skärmar hur mycket som helst. Jämfört med tv-tittande är det kanske bättre att de ägnar sig åt mer kreativa aktiviteter på paddorna.

Åsa Landberg är barnpsykolog och får då och då frågor om barnens surfande och spelande från oroade föräldrar.

– Visst kan det finnas risker, som att barnen blir överstimulerade av snabba klipp och intryck om det blir för mycket. Vissa forskare varnar till exempel för stress och att det kan vara skadligt för hjärnan. Därför anser jag att man ska vara mycket restriktiv när det gäller de yngsta barnen och även prata med storasyskon i familjen om vad som gäller.

Hon tycker att vi måste komma ifrån tankesättet att se mediet som ett problem i sig och i stället fokusera på innehållet, precis som med andra lekar. Musik kan man till exempel lyssna på hur mycket som helst utan att ta skada och det är helt okej att små spelar memory och läser pekböcker digitalt.

– Det är bra att barnen bekantar sig med nätet så att de är förberedda i skolåldern. Förskolan kan kompensera dem som inte har tillgång till allt det här hemma, säger Åsa Landberg.

I dag vet vi inte mycket om hur skärmlivet påverkar det yngsta.

– Det är tunnsått med forskning, säger forskaren Olle Findahl, som skriver rapporterna om svenskarnas internetanvändning på uppdrag av Stiftelsen för internetinfrastruktur.

– För de yngsta är det framför allt mängden som kan bli ett problem. Andra problem, som mobbning, kommer senare när barnen börjar skriva och kan kommunicera med andra. En diskussion som pågår inom utvecklingspsykologin är om apparna ”låser fast” barnen och hämmar kreativiteten, säger han.

Diskussioner pågår också om hur frekvent användande av paddor, mobiler och datorer påverkar vår fysik på längre sikt. I västvärlden och Asien ökar exempelvis närsynthet bland barn och unga dramatiskt. Mycket närarbete, till exempel framför skärmar av olika slag, är en trolig förklaring. Studier på barn från 5–6 år och uppåt visar att ögonens form förändras och att ögonen fortsätter att växa långt upp i åldrarna på ett sätt som man inte sett tidigare. I Asien är 90 procent av alla 18-åringar närsynta. Enlig forskarna är den bästa medicinen för ögonen att vistas utomhus minst två timmar om dagen, för att få dagsljus och växla synfokus.

Gamnackar är ett känt begrepp och till de senaste snackisarna hör ”smartphone-lillfingrar” som buktar inåt som ett resultat av att mobilens vikt trycker på just där.

Malin Ströman på SVT är övertygad om att framtidens uppkoppling inte kommer att sitta i handen utan projiceras framför oss på ett mer transparent vis.

– Människan försöker hela tiden lösa jobbiga saker. Gamnackar är det ingen som gillar.