På Sjumilaskolan i Göteborg har eleverna skapat en internationell kokbok på 11 språk, med 48 recept från 22 länder. – Vi jobbar ämnesintegrerat och lyfter fram elevernas kulturella resurser, säger Josefin Baldock som undervisar i engelska.
När Josefin Baldock utbildade sig till lärare i engelska och hem- och konsumentkunskap, drömde hon om att få jobba med ett ämnesövergripande skolprojekt. Nu, tio år senare, har drömmen blivit verklighet.
– Min idé var att göra en kokbok som skulle vara kärnan i ett samarbete mellan olika ämnen.
I hennes klassrum möts elever från många olika kulturer. Av de femtio eleverna i årskurs åtta som jobbat med kokboksprojektet, är det endast en elev som har en svensk förälder.
– Här i Biskopsgården finns hela världen. Jag känner en otrolig närhet och värme i mötet med dessa fantastiska tonåringar.
Efter de senaste årens oroligheter med gängbråk, skottlossningar och bilbränder i närheten av skolan, har det funnits ett stort behov av att visa upp en annan sida av Biskopsgården.
– Ett syfte med att skapa den internationella kokboken är att eleverna ska känna sig stolta över det rika kulturarv som de bär med sig.
Det har tagit drygt ett år att göra Sjumilakokboken. Arbetet har gått stegvis – att välja ut recept, översätta, tillaga maträtter, hitta sponsorer, fotografera, göra layout, trycka och sälja kokböckerna. Intäkterna på 140 000 kronor ska användas till att göra en skolresa.
– Många elever tvivlade på att det någonsin skulle bli en kokbok, de är så vana vid löften som bryts. Jag blir tårögd nu när jag ser att vi kommit så långt att vi gör en budget inför skolresan, säger hon och tittar på uträkningarna på vita tavlan.
Josefin Baldock tar fram och bläddrar i ett exemplar av den färdiga kokboken. Färgstarka och lockande bilder av mat varvas med recept på engelska, svenska och det lands språk som rätten kommer ifrån. Här finns eleven Isaks ”pinoy pancit” (en nudelrätt med kyckling och grönsaker) från Filippinerna, Kawsars ”hrise” (ett bakverk) från Palestina/Syrien och Abdis ”canjeero” (en sorts pannkakor) från Somalia.
Projektet startade medatt varje elev fick välja ut ett favoritrecept från sitt ursprungsland som de kunde laga själva. Recepten översattes till svenska under lektionerna i svenska eller svenska som andraspråk. Många recept hade aldrig tidigare varit nedskrivna.
– Det var vanligt med mått som ett glas eller en näve. Av respekt för elevernas traditioner bestämde vi oss för att inte förändra dessa mängdangivelser i kokboken.
Recepten översattes därefter till engelska. Josefin Baldock berättar att många språklärare blev engagerade i projektet och fick ett konkret mål att samarbeta kring.
– Det är inte så ofta som modersmålsundervisningen integreras med andra ämnen. I det här projektet blev modersmålet en viktig tillgång. Ibland var det de elever som varit kortast tid i Sverige som kunde mest i översättningsarbetet från kurdiska, somaliska, turkiska eller arabiska.
På engelsklektionerna har Josefin Baldock jobbat med att lära eleverna att uttrycka sig kortfattat och använda rätt grammatik för att kunna skriva lättförståeliga instruktioner. Eleverna har också lärt sig nya ord med anknytning till mat och mängder. Arbetet med recepten har varit betygsgrundande.
– Eleverna blev mer intresserade av engelskan, när de upptäckte vilken nytta de kunde ha av sina språkkunskaper.
Utöver språk har även hem- och konsumentkunskap, teknik, matematik och SO funnits med under projektet. Alla recept har provlagats på hem- och konsumentkunskapen, eleverna har lärt sig om tryckteknik på tekniken, räknat budget på matematiken och pratat om Stockholm som är målet för skolresan på SO-lektionerna. Eleverna har även jobbat med marknadsföring och webbdesign.
– Många gånger har eleverna kunnat mer än vi lärare. Det fanns till exempel inte arabiska tecken när vi skulle skriva recepten på datorn. Men en elev löste problemet genom att hitta en Ipad med arabiska alfabetet.
Det enda som inte gjorts på skolan är layouten av kokboken. Genom finansiering från sponsorer lades det arbetet ut på en reklambyrå.
Josefin Baldock beskriverarbetet med kokboken som en simtur på djupt vatten. Ingen visste hur det skulle sluta. Men samtidigt har lärarna haft stöd av varandra.
– Fördelen var att vi var många och vågade släppa på kontrollen. Det skapade kreativitet. Svårigheten var att få tillräckligt med gemensam planeringstid.
Projektet verkar få efterföljare. Några skolor i nordöstra Göteborg har gillat idén och ska starta liknande projekt kring kokböcker och sagor.
Text: Kristina Karlberg