”Mina pengar är biceps – de bara växer och växer”. När gymnasieeleverna på Malmö Borgarskola testar metaforbrottning får de chans att leka med orden. Uppgiften är att ljuga, överdriva och krossa klasskompisarnas formuleringar med sina egna.
Stolarna i klassrummethar ställts upp så att de bildar två ringar. Ett gäng gymnasietvåor från Malmö Borgarskola har tagit plats. Det här är en annorlunda lektion i svenska som andraspråk. Den som spetsar öronen kan få ta del av de mest oväntade språkliga kreationer:
– Min fiende är en osthyvel, för han hyvlar ost som han hyvlar känslor.
– Malmö är citronen som gör godiset surt.
– Mina pengar är biceps – de bara växer och växer.
Nyss satt eleverna helt nollställda, och nu tävlar de om att skapa nya och unika uttryck. Det kallas för metaforlabb och leds av metaforbrottarna Henrietta Sjöberg och Amanda Gardfors Granberg från kulturföreningen Dunkelbyrån.
För ett tiotal år sedan började Dunkelbyrån utveckla ett slags scenkonsttävling – metaforbrottning – där två deltagare försöker överträffa varandra, till exempel genom att associera vidare på varandras metaforer. Om den ena säger: ”Jag är solen som skiner när du vaknar”, kan den andra replikera: ”Jag är krukväxten som slokar av dina strålar”. Utifrån detta koncept har föreningen nu skapat den pedagogiska metoden metaforlabb.
I klassrummet på Borgarskolan inleder Henrietta Sjöberg och Amanda Gardfors Granberg med att försiktigt locka fram språket ur eleverna. De får flödesskriva ett par minuter, men serveras med jämna mellanrum metaforer som ”Malmö är ett garage” som ska vävas in i texterna. Ett första frö är sått, och nu ska det få gro i lugn och ro. För enligt Henrietta Sjöberg bör man inte forcera fram något utifrån.
– Vi litar på att det händer något inuti eleverna när de skapar. Fokus ligger på deras egen tankeförmåga, kreativitet och deras eget uttryck.
Förståelsen för vad en metafor är ska alltså komma inifrån eleverna själva när de arbetar med de olika övningarna. Till en början sker allt skriftligt. Att en papperskorg är placerad inom räckhåll är en medveten markering:
– När vi körde metaforlabb med en fordonsklass lossnade det först när de direkt efter flödesskrivningarna fick slänga sina papper, berättar Amanda Gardfors Granberg. Övningarna handlar just om det, att man ska känna sig trygg och fri från bedömning så att man lättare kan släppa loss.
Efter uppvärmningen kollar Henrietta Sjöberg av om eleverna rent teoretiskt har koll på metaforer. Om hennes definition når fram är inte helt säkert. Men säkert är att den praktiska instruktionen ”ljug så mycket som möjligt” funkar desto bättre. Metaforer är ju bokstavligt tolkat lögner – de slår fast att något är något som det inte är. Och nu har det blivit dags att ljuga på allvar.
Först gäller det att beskriva sin bästa vän som ett väder, och sedan som ett hushållsredskap, ett brott och en frukt. För att undvika mekaniskt skrivande och i stället få fram tanken bakom, går Henrietta Sjöberg och Amanda Gardfors Granberg igenom de färdiga produkterna med varsin halva av klassen. Varför är den bästa vännen en jordgubbe eller en kniv? Vilka egenskaper har jordgubbe och kniv som passar in på vännen? Fortfarande känns övningarna ganska enkla och självklara. Alla hänger med.
Men så görs en plötslig kullerbytta som ruskar om alla metaforproducerande elever och får deras hjärnor att gå på högvarv:
– Vänd nu på alltsammans. Osthyvel, kniv och jordgubbe – eller vad ni har skrivit – ska vara metaforer för en fiende. Fundera över hur ni skulle kunna förklara det!
Nu kommer frågor och protester haglande:
– Men jag har ju skrivit en tomat!
– Solstråle då, det funkar ju inte alls.
Nej, det gör det inte, om man nöjer sig med att skriva ”min fiende är en solstråle”. Det krävs en förklarande sats efteråt. När Henrietta Sjöberg och Amanda Gardfors Granberg visar hur en förklaring kan göra underverk börjar allt plötsligt fungera för klassen. Tomaten är rutten, och solstrålen bränns. Det både syns och hörs på eleverna att de är igång. En språklig medvetenhet och skaparlust infinner sig när metaforerna inte längre är självklara. Eller som eleven Catalina Ibarra uttrycker det:
– Det var kul att man kunde vända på metaforerna så att de blev något helt annat. Och så blev det mer kreativt att få vara aktiv och jobba med egna metaforer.
Och det är klart, när man hör en mening som ”min fiende är en stekspade, för om jag inte hittar den tar jag bara en ny”, inser man att här har faktiskt hjärnan fått kämpa mer än när den för några minuter sedan presterade metaforen ”min vän är en solstråle”.
Malin Nihlberg, en av Borgarskolans svensklärare, håller sig tillsammans med sina kollegor Ida Jennfors och Johannes Carlsson i bakgrunden, men drabbas ändå själva av kreativiteten.
– Jag gick igång på övningarna, precis som eleverna. De var aktiva hela tiden och glömde bort det där tvångsmässiga kollandet på mobilerna. Labbet fungerar som ett slags språkutveckling genom lek. Och det höjer medvetenheten för språk.
Även om eleverna just har jobbat med poesi, menar de tre lärarna att bildspråk kan ingå i nästan allt, även sociolekter som är nästa avsnitt. Ingen av lärarna visste så mycket om metaforlabbet i förväg. De föll för det eftersom det lät kul och till skillnad från klassiska aktiviteter som författarbesök innebar något aktivt för eleverna.
Men nu är det hög tid för brottning, fast i en lite mer trygg och enkel version än improvisation på scen. Henrietta Sjöberg och Amanda Gardfors Granberg ger ett typexempel på hur en enkel brottningsmatch kan gå till:
– Jag är en myra.
– Jag är en elefant som krossar myran.
Metaforerna stegras och stegras tills Amanda Gardfors Granberg till slut säger att hon är en kärnvapenbomb som spränger hela jorden, varpå hon uppmanar klassen:
– Försök nu att vara större, starkare och bättre än varandra!
Och det funkar. En elev får börja, sedan rullar det på när grannen svarar med en ny metafor och så vidare runt i cirkeln. Efter några muntliga rundor där ledarna ger respons och ibland hjälper lite på traven, får eleverna göra samma sak skriftligt. Ungefär 45 sekunder får det ta att komma på en metafor som överträffar grannens, och har man inte kommit på något går det bra att stå över och skriva ”mellanmjölk” i stället.
Världen hinner gå under ganska många gånger innan det är dags att gå in i en avslutande parduell. Också den sker skriftligt, och temat väljer paren själva. De som vill får läsa upp sina dueller för klassen, för nu har de släppt loss och leker med orden.
Fast samtidigt är metaforer också något allvarligt – de påverkar vårt sätt att tänka och betrakta världen. Förhoppningsvis har 90 minuters metafortråcklande öppnat sinnena för det. Henrietta Sjöbergs ambition är i alla fall att låta det bli en sista tanke att ta med sig från labbet:
– Vi i vår kultur använder gärna metaforen ”tid är pengar”. Den kan alltså ta slut, och man kan slösa med den. Men om man i stället säger ”tiden är en flod”, vad händer då? Kanske behöver man inte bli lika stressad då, när tiden är ett flöde som inte går att påverka?
Text: Johannes Ståhlberg & Maria Kapla