OECD: Svensk skola måste förändras

– Det har varit en besvikelse för mig också.

 

Med de hårda orden inledde Andreas Schleicher, direktör för OECD:s utbildningsdirektorat och ansvarig för Pisa-undersökningarna sin presentation av den skolrapport som beställdes av den förra regeringen.

 

Schleicher säger att han tidigare sett Sverige som en förebild när det gäller utbildning.

 

– Men i början av 90-talet verkar det som att den svenska skolan tappade sin själ, säger han.

 

Med på pressträffen för att ta emot rapporten var utbildningsminister Gustav Fridolin (MP), gymnasieminister Aida Hadzialic (S) och Skolverkets generaldirektör Anna Ekström, som också är ordförande i den nyinrättade Skolkommissionen.

 

Svensk skola är i stort behov av genomgripande förändringar, anser OECD.

 

Rapportförfattarna efterlyser bland annat en attitydförändring i klassrummen: Alla elever ska känna att lärarna har höga förväntningar på dem.

– Svenska studenter lägger skulden på allt annat än sig själv. "Jag är bara en konsument i skolan", säger Schleicher för att beskriva elevernas attityd.

 

Samtidigt måste stödet till elever med utländsk bakgrund göras likvärdigt över landet. Det fria skolvalet måste också göras mer likvärdigt, så att alla familjer kan göra medvetna val.

– Ge föräldrarna bättre information. Många svenska föräldrar gör inte valen på rätt grunder, säger Schleicher.

 

Schleicher visar ett diagram där det syns hur mycket pengar som går till skolan.

– Finansiellt ser det bra ut i Sverige, men tittar man på resursernas kvalitet är det en annan sak, säger Schleicher.

– Det handlar inte om hur många lärare man har, utan om undervisningens kvalitet.

 

Sveriges mål bör vara att rekrytera de bästa till yrket och behålla dem där. Det är inte bara en fråga om lön, även om lönen spelar roll.

 

Men om läraryrket ska vara attraktivt krävs en helt annan personalpolitik än i dag, menar OECD.

– Att vara lärare är inte attraktivt i Sverige, säger Schleicher som anser att Sverige har en stor utmaning i att göra läraryrket respekterat och attraktivt.

 

Fortbildning hänger i dag på personligt intresse och vilka resurser arbetsgivaren har. Många lärare saknar också möjlighet att utveckla sina metoder tillsammans med kolleger på skolan.

 

Enligt Schleicher arbetar svenska lärare mycket ensamma. Han säger att de behöver samarbeta mer, både för effektiviteten och för att trivas bättre på jobbet.

– Ju mer de tittar på andra lärares lektioner, desto effektivare blir de. Det sker inte ofta i Sverige, säger han.

 

OECD vill se en långsiktig personalpolitik för lärare och rektorer, och ett nytt institut som driver frågan. Institutet borde också se över lärarutbildningarna. OECD bedömer att kvaliteten skulle höjas med färre lärarhögskolor än i dag.

 

OECD trycker hårt på hur viktigt det är med lika möjligheter för alla elever. I ett internationellt perspektiv har Sverige en relativt likvärdig skola, men resurserna går inte alltid till de elever eller skolor som behöver dem mest.

 

Skolor i socialt utsatta områden har till exempel oftare lärarbrist än skolor med socialt starkare elever. Kommunernas resurser per elev varierar också kraftigt, vilket talar för en översyn av bidragssystemet och eventuellt öronmärkta statsbidrag.

 

Vad gäller friskolor, fritt skolval och konkurrens mellan skolor konstaterar OECD att detta inte lett till bättre Pisa-resultat men däremot en ökad risk för segregation. Det talar för en viss styrning i skolornas antagning.

 

I rapportens avslutande kapitel konstateras att en rad åtgärder vidtagits de senaste åren för att höja kunskapsresultaten, bland annat en ny skollag, ny läroplan, nytt betygssystem och lärarlegitimation. Det som nu behövs är en mer genomgripande förändring för att höja elevernas resultat. Alla parter, på nationell och lokal nivå, måste enas om vad som ska prioriteras och hur förändringar ska ske.

 

Rapporten kommer sedan den förra regeringen bett OECD om hjälp efter Pisachocken i december 2013, då svenska elever visade sig ha den sämsta kunskapsutvecklingen i hela OECD. Alliansregeringen bad OECD att förklara vad som gått snett och vad som behöver göras. Inte för att det saknades teorier och idéer, utan för att få ett internationellt perspektiv.

 

Skolkommissionen ska, på basis av OECD-rapporten, sammanställa en att göra-lista för svensk skola. En första redovisning ska levereras till regeringen i januari.