Hälsoarbete i skolan är mer än pekpinnar om morötter och motion. Det visar Magnus Brolins studie som fokuserar på sociala relationers betydelse.
– Vad är det för hälsosynvi lär ut i skolan? Det frågade sig Magnus Brolin, lärare i idrott och hälsa, som skrivit en licentiatavhandling i ämnet vid Forskarskolan i idrott och hälsas didaktik. Tidigare forskning visar att skolämnet ofta exkluderar elever som inte passar in i den rådande hälsosynen. Den är ofta full av krav kring den fysiska kroppen och fokuserar på allt farligt man ska undvika.
Magnus Brolin undersöker hälsoarbete utifrån ett salutogent perspektiv. Det utgår från vad som ökar den upplevda hälsan och hur sociala aspekter och känslan av sammanhang påverkar oss. Med det perspektivet blir det lättare för alla att delta i lektionerna på sin egen nivå, menar han.
– Då måste man inte ha bra kondition för att uppnå hälsa.
I studien lyfter elever i årskurs sex fram just sociala aspekter som hälsosamma under den egna skoltiden: friluftsaktiviteter skolan anordnat, utflykter med övernattningar, liksom förtroendefulla samtal. Faktorer som gemenskap, samarbete och respekt – det som brukar kallas värdegrundsarbete – är också hälsoarbete.
Den undersökta skolan är en F–6-skola med hälsoprofil där Magnus Brolin själv arbetar. Eleverna fick skriva uppsatser om sin syn på hälsa och en lärarkollega skrev om sina erfarenheter av hälsoarbetet. Magnus Brolin skrev också sin berättelse om de hälsosamtal han regelbundet haft med elever. Sedan analyserades de olika perspektiven.
– Det är en utmaning att få det trovärdigt när man forskar på sin egen praktik. Samtidigt behövs mer praktiknära forskning, säger Magnus Brolin, om den ovanliga metoden.
Elisabeth Richter