Låg status i skolan en hälsorisk

Hur skolklassen fungerar har betydelse för hur eleverna kommer att må både psykiskt och fysiskt som vuxna. Det visar Ylva Almquists forskning.

Hon har undersökt två datamaterial med ungdomar födda på 1950-talet. Det ena består av elever från Stockholm och det andra är hämtat från Skottland.

— Ett viktigt resultat är att ojämlika klasser med stora skillnader i social status mellan elever påverkar hälsan längre fram. Och det gäller både för högstatus- och lågstatuselever.

Ylva Almquist menar att en förklaring kan vara att de ojämlika klasserna är dåligt integrerade. Eleverna har sämre kontakt med varandra, det finns mer konflikter och mer mobbning. Ohälsan i vuxen ålder kan vara värk, depressioner och missbruk för att ta några exempel.

Hon har också undersökt hur faktorerna »få vänner« och »låg status« var för sig påverkar elevernas hälsa framöver.

— För både män och kvinnor finns ett tydligt samband mellan färre vänner under skoltiden och sämre hälsa som vuxen.

För män förklaras detta samband av lägre socioekonomisk status som vuxna. Det gäller dock inte för kvinnor.

— Men min hypotes är att kvinnor med färre vänner under skoltiden upplever mer stress och att det i sin tur påverkar hälsan.

Elever med lägre status får oftare diagnoser som gäller diabetes, hjärtsjukdomar, missbruk och psykisk ohälsa som vuxna. Väldigt låg status i klassen ökar också risken för att läggas in på sjukhus en eller flera gånger.

Ylva Almquist menar att skolan för eleverna är mycket mer än lärande och betyg. Skoldagen handlar i hög grad om att samspela med skolkamrater, vare sig man vill eller inte.

— Eleverna lyfter själva fram hur viktiga kamratrelationerna är för dem i skolan. Därför är det väldigt viktigt att man som lärare arbetar med det sociala samspelet i klassen.