Barngrupperna på landets fritidshem fortsätter att öka samtidigt som personalens kompetens sjunker. Nya siffror från Skolverket visar att den utveckling som pågått i över tio år fortsätter. Myndigheten kräver kraftfulla insatser för att komma tillrätta med den allvarliga situationen.
Den genomsnittliga elevgruppen i fritidshemmen har växt från 31 elever 2004 till 41 elever förra året. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning har under samma period sjunkit från 58 procent till 51 procent. Det visar Skolverkets statistik som publicerades på tisdagen.
– Det är totalt obegripligt att kommunerna och de som är ansvariga för fristående fritidshem låter den negativa utvecklingen fortsätta, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Hon påpekar att varken larmsignalerna eller kritiken är ny utan har framförts av såväl Lärarförbundet som Skolverket under många år.
Vilka konsekvenser får den här utvecklingen?
– Det får direkta konsekvenser på kvaliteten. Först och främst slår det mot barnen men vi ser också konsekvenser i sjukskrivningssiffror och i den enorma oro och samvetsstress som våra medlemmar känner, säger hon.
Skolverket anser att myndighetens allmänna råd ger god vägledning hur man kan arbeta för att fördela resurser och höja kvaliteten i fritidshemmen, men att det behövs mer.
– Nu krävs kraftfulla insatser, både från staten och huvudmännen, säger Kjell Hedwall, avdelningschef på Skolverket i ett uttalande.
Regeringen har aviserat stora utvecklingsinsatser i de lägre åldrarna och Skolverket anser att fritidshemmen bör ingå i dessa. Myndigheten håller också på att ta fram ett förslag till nytt avsnitt i läroplanen som ska förtydliga fritidshemmets uppdrag.
– De allmänna råden som Skolverket har räcker uppenbarligen inte till. Det måste till riktlinjer för gruppstorlekar, säger Johanna Jaara Åstrand.
Lärarförbundet vill också att det ska införas en legitimation för fritidspedagogik.
– Det är ett sätt att erkänna både vikten av att ha en hög kvalitet på fritidshemmen och att göra läraryrket mer attraktivt.
Minskad arbetsbelastning och bättre lokaler är andra åtgärder som skulle kunna vända utvecklingen och locka fler till yrket, tror hon.
– Utbildningsministern har i en intervju med Lärarnas tidning talat om att han vill stärka kvaliteten i fritidshemmet, men vi har ännu inte sett någon verkstad.
I Huddinge kommun strax söder om Stockholm var den genomsnittliga gruppen i kommunal regi 64 elever förra året, vilket kan jämföras med 41 elever år 2005. Andelen anställda med pedagogisk högskoleutbildning var 31 procent 2014 (34 procent år 2005).
Jelena Drenjanin (M) är ordförande i grundskolenämnden i Huddinge. Hon menar att statistiken inte säger hela sanningen eftersom den visar antalet inskrivna barn och inte det faktiska antalet. Det var vad en undersökning visade som Huddinge gjorde för några år sedan.
– Vi är en kommun som erbjuder väldigt mycket fritidsaktiviteter för barnen i föreningslivet. Många är inskrivna, men kanske spelar hockey eller fotboll tre dagar i veckan, säger hon.
Men hon håller samtidigt med om att antalet inskrivna är högt och att elevgrupperna måste minska.
– Vi har en kvalitetsgrupp som ska titta på hur vi ska utveckla fritidshemmets potential och stärka dess pedagogiska uppdrag. Den ska titta på gruppernas storlek.
Att rekrytera behörig personal är jättesvårt, enligt Jelena Drenjanin.
– Vi vill ha fritidspedagoger i första hand, men konkurrensen är stor i Stockholm. Får vi inte det då ska vi inte bara ha fler vuxna utan människor med kompetens som passar verksamheten.
Kommunen tittar därför på hur den kan hitta andra yrkeskategorier som kan komplettera fritidspedagogen.
– Jag ser gärna akademiker och andra yrkeskategorier som idrottspedagoger och socialpedagoger.
Ändamålsenliga lokaler är ytterligare ett problem.
– Vi har brist på skolplatser i dag och att bygga om fritids är jättesvårt. Vi tittar på att det finns bra lokaler för fritidsverksamhet när vi bygger nytt istället. Där det inte går att bygga om tittar vi på hur det ser ut runt omkring, idrottshallar, bibliotek och så vidare.