Lär dig leva med tinnitus

När ljudet i örat inte försvann efter några dagar, kände sig Malin Andersson rädd för att ljudet skulle förvärras och skada hörseln. Hon blev även känslig för vardagsljud, till exempel ljud från disk som plockas ur en diskmaskin eller gnissel från spårvagnar.

– Jag började undvika vissa situationer. Jag slutade att gå på krogen med mina vänner, jag gick inte på bio och ville inte åka kollektivt. Dessutom var jag väldigt ledsen och förstod inte hur jag skulle orka med att ha det ständiga ljudet.

Malin Andersson sökte hjälp hos läkare som konstaterade att hon inte fått någon hörselnedsättning, men att hon drabbats av tinnitus och ljudkänslighet. En vän rekommenderade henne att kontakta sjukgymnast. Ganska snart därefter påbörjade hon behandling hos sjukgymnasten Helena Löwen-Åberg, som specialiserat sig på tinnitus.

– Det är det bästa som hänt mig. Jag får hjälp att hitta strategier för att hantera besvären.

Till Helena Löwen-Åbergs mottagning i Göteborg, söker sig allt fler förskollärare för att få hjälp med tinnitus.

–Tidigare var det industriarbetare som fick yrkesrelaterade hörselskador i bullriga miljöer. I dag är förskolepersonal som arbetar i en stressig miljö med höga ljudnivåer en utsatt grupp, säger Helena Löwen-Åberg.

Enligt forskning från Umeå universitet har 31 procent av förskolepersonalen tinnitus, jämfört med 10–15 procent av befolkningen som helhet. Tinnitus definieras som att någon hör ett ljud som inte kommer från någon yttre källa och som är ohörbart för andra. Helena Löwen-Åberg berättar att man inte vet exakt vad som händer i örat vid tinnitus. En teori är att skadade sinnesceller i innerörat aktiverar sig själva. En annan förklaring kan vara att skador på nervfibrernas isolerande höljen gör att impulser leds till andra nervfibrer som skickar felaktiga signaler till hörselcentrum i hjärn-an. Orsakerna till tinnitus varierar. Det kan handla om långvarig vistelse i bullriga miljöer, plötsliga höga ljud, långvarig stress, muskelspänningar, skallskador, psykologiska besvär, öroninflammationer och whip-lashskador.

Vid det första mötet med en ny patient, försöker Helena Löwen-Åberg förmedla hopp.

– De flesta behöver höra att det kommer att bli bättre. Jag hade en patient, en familjefar, som flyttat ut till en stuga i skogen för att undvika ljud. I dag lever han ett normalt liv. Men min erfarenhet är att ju tidigare patienten söker hjälp, desto lättare brukar det gå att bryta onda cirklar och lindra besvären.

Hon brukar rekommendera sina patienter att försöka leva som vanligt. Ljuden är inte farliga även om de kan kännas obehagliga. Tinnitus försvinner ofta inte helt och hållet, men det går att hitta sätt att leva med ljudet. Det kan handla om att inte bry sig om ljudet eller att hitta något annat ljud som kan dra uppmärksamheten till sig.

– Det är ungefär som när man hör en klocka ticka på natten. Börjar man lyssna på det tickande ljudet blir det bara värre och värre.

Det finns undersökningar som visar att hela 97 procent av befolkningen har någon form av tinnitus när de vistas i ett ljudisolerat rum. Helena Löwen-Åberg berättar att de flesta människor kan bortse från tinnitusljud, men att exempelvis långvarig stress eller sömnsvårigheter gör att toleransen för tinnitus minskar.

– Det går också att märka att den psykiska hälsan påverkar. Tillstånd som ångest och depression kan göra att tinnitus upplevs som värre och blir svårare att hantera.

Men tinnitus behöver inte enbart vara något negativt. Helena Löwen-Åberg berättar om en kvinnlig patient vars tinnitus fungerar som en bra varningsklocka när hon känner sig alltför stressad.

– För henne blir tinnitus en sund orsak till att säga nej.

Hos Helena Löwen-Åberg lär sig förskolläraren Malin Andersson strategier för att hantera tinnitus och ljudkänslighet. En viktig del i behandlingen är att Malin successivt vänjer sig vid de vardagliga ljud som hon upplever som obehagliga och smärtsamma.

– Jag har lärt mig att ljuden inte är farliga för mina öron. I början fick jag träna på att vistas i ljudfyllda miljöer under korta stunder, till exempel att vara på café i en kvart, för att nästa gång utöka besöket till en halvtimme. För mig handlar det mycket om att hantera rädslan för att min tinnitus ska förvärras.

Parallellt med beteendeträningen får Malin Andersson akupunktur och massage. Hon lär sig också tekniker för avslappning och mindfulness hos sjukgymnasten.

– Det märks direkt om jag är stressad. Då blir det brusande pipet i örat värre.

Hon pratar öppet om sina besvär på jobbet. I arbetslaget finns det stor förståelse för att hon kan behöva gå ifrån och ta en paus om ljudnivån har varit hög. När det är möjligt delar de barngruppen i mindre grupper, och Malin Andersson brukar vistas mycket utomhus med barnen där ljudnivåerna blir lägre. Hon bär ibland också öronproppar på jobbet som filtrerar bort de högsta ljuden.

– Barnen kallar snodden med proppar för öronhalsbandet. Även barnen har lärt sig att använda rösten på olika sätt, till exempel att dämpa röstläget. Det är inte bara jag som mår bättre av att det blir tystare, hela barngruppen blir mer harmonisk.

Malin Andersson har fått sin tinnitus klassad som arbetsskada, men vill inte fokusera på de negativa konsekvenserna av skadan alltför mycket. I stället satsar hon kraften på att utveckla sitt förhållningssätt till besvären.

– Jag har upptäckt att det går att leva med tinnitus och samtidigt njuta av livet.