Friskolor får driva resursskolor för elever med stort behov av extra stöd. Men det får inte kommuner. Nu kräver Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, att lagen ändras.
Bakgrunden är att Linköping har inrättat särskilda resursskolor med en egen rektor för vissa elever som har stora svårigheter att klara av vanlig skolgång. Skolinspektionen hävdar att detta är ett brott mot skollagen, eftersom det finns en risk att eleverna exkluderas och aldrig kommer tillbaka till sina vanliga skolor. Linköping överklagade Skolinspektionens beslut. Men Förvaltningsrätten i Stockholm gav nyligen Skolinspektionen rätt i en dom.
Nu blandar sig Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, i striden. SKL påpekar att det inte råder likhet inför lagen, eftersom friskolor har ett tydligt stöd i skollagen för att driva särskilda resursskolor.
”Det är mycket besynnerligt att fristående huvudmän får bedriva skolverksamhet på detta sätt men att kommuner inte får göra det”, påtalar SKL i en skrivelse till utbildningsdepartementet.
SKL kräver att regeringen ändrar lagen.
– Vi kan inte blunda för att det finns elever med så omfattande stödbehov att de behöver gå i en särskilt anpassad verksamhet. Sådana resursskolor måste också kommuner kunna få erbjuda, kommenterar avdelningsdirektör Per-Arne Andersson på SKL.
SKL förklarar att för en del elever är en tid i resursskola en väg för inkludering på längre sikt. Organisationen påpekar också att Skolverket tidigare har krävt att lagen ändras så att kommuner kan driva resursskolor på samma sätt som fristående aktörer.
Stefan Helte