Alla får inte del av de 3 miljarderna

1900-talskonstnären Tyra Lundgren som självporträtterad renässansfurste tittar ut från den magnifika oljan i lika magnifik ram. Målningarna i arbetsrummet på utbildningsdepartementet är ett arv från Maria Arnholms tid — inlånade och hängda av Moderna museet.

— Det var något tema där det skulle vara kvinnliga konstnärer. De är fina, säger Helene Hellmark Knutson som i dagarna presenterar namnen på dem som ska ingå i regeringens expertgrupp för ökad jämställdhet i hög­skolan.

När det gäller lärar- och förskollärarutbildningarna har det hittills inte hjälpt med alla statliga jämställdhetsdelegationer och satsningar. I höstas var andelen kvinnor 73 procent totalt, på förskollärarutbildningen 92 procent.

Är det dags att kvotera in männen?

— Nej, inte som jag ser det nu. Jag tror att vi måste jobba långsiktigt med att bryta stereotypa föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt och visa på andra förebilder.

Att vika exempelvis 30 procent till det underrepresenterade könet skulle kanske vara ett sätt att skynda på processen?

— Jo, fast då kommer man inte åt själva huvud­orsakerna till att det är som det är. Det kan handla om statusen, om yrket uppfattas som svårt eller lätt, om man har mycket autonomi eller är styrd av andra.

Och om lönen. Du leder samtalen med lärarorganisationerna och arbetsgivarna om den årliga lönesatsningen på 3 miljarder från 2016. Vad ska avgöra om en lärare får del av pengarna?

— För regeringen handlar det om att få lärare att använda sin kompetens för att utveckla verksamheten. Det är inte säkert att det måste vara kopplat till fortbildning, det kan vara något som läraren redan har eller gör. Till exempel att man tar ett stort ansvar för det kollegiala lärandet genom att vara bollplank och bidra med fördjupade kunskaper i ett ämne.

Får förskollärare och fritidspedagoger del av pengarna, som Lärarförbundet vill?

— Jag är väl medveten om vad parterna tycker men från regeringens sida gäller lönesatsningen fortfarande lärarna i grundskolan och på gymnasiet. Det är där vi har de största bekymren, både när det gäller elevernas kunskapsresultat och svårigheten att rekrytera och behålla lärare.

Det råder ju stor brist på förskollärare …

— Ja, men det är ingen brist på sökande till förskollärarutbildningen. Den bygger vi nu ut.

Även på lärarutbildningen ska det bli fler platser. Fast där är söktrycket lågt. Hur ska ni ändra på det — förutom lönemiljarderna?

— Vi ska se till att det är hög kvalitet överallt. Man ska veta att det är en tuff utbildning som förbereder en väl för yrket och är ett plus att ha i sitt cv. Vi ser två områden som behöver stärkas — den verksamhetsförlagda ut­bildningen och forskningsanknytningen.

Du gillar försöket med övningsskolor, som Alliansen införde?

— Ja, jag har precis varit i Örebro och tittat på en. Jag tror att övningsskolor är ett bra sätt att stärka vfu:n eftersom studenten får samma handledare på samma skola under hela sin utbildning och handledaren får ett ökat fokus på sitt uppdrag. Den nära kopplingen till lärosätet ökar möjligheten till fortbildning för lärarna.

— Man kan också tänka sig att fler får möjlighet att gå doktorandutbildning eller delta i forskningsprojekt framöver.

Du har själv tre terminer högskolestudier i bagaget. Är din bakgrund en orsak till att det inte blev mer?

— Det är alltid svårt att veta vad som spelat roll. Men visst — jag kommer från en traditio­nell arbetarklassfamilj där man inte läste vidare.

— Det var först på gymnasiet, när jag hörde mina kamrater prata om vad de skulle göra sedan, som möjligheten öppnade sig att även jag skulle kunna läsa på universitetet. Sedan blev det ändå så att jobbet tog över. Om mina föräldrar hade pluggat hade de kanske pushat mig mer för att jag skulle läsa klart.

Lärosätena ska verka för att minska den ­sociala snedrekryteringen. Men du hävdar att frågan har varit politiskt död i tio år. Hur ska ni få fler grupper till högskolan?

— Vi har gett Universitets- och högskolerådet i uppdrag att göra en kartläggning av lärosätenas insatser på området. Vi visar att vi tycker att frågan är viktig och det tror vi ska bidra till att de kommer att jobba mer aktivt. Vi ut­reder ett återinförande av högskolebehörighet från yrkesprogrammen. Vi kanske också kan öka möjligheterna att söka in på arbetslivserfarenhet. Det faktum att vi vill bygga ut högskolan gör det också lättare att få in fler grupper.

— Det är väldigt viktigt med en bred rekrytering till just läraryrket eftersom lärarna ska möta elever som kommer från alla möjliga bakgrunder.

Många verksamma med examen från ett annat land får nu vänta väldigt länge på sin legitimation. Vad kan ni göra för dem och för att få in andra lärare med utländsk bakgrund i svensk skola?

— Vi vill ge mer pengar till att validera utländska examina och till kompletterande utbildningar. Sedan gäller det att dimensionera så att vi får en snabbare språkutbildning i svenska.

— Vi SKA klara av att få ut lärare med utländsk bakgrund i skolan fortare. Eftersom vi har så många elever med annan språkbakgrund kommer de att vara en tillgång.

Socialdemokraterna gick till val på att införa en nedre gräns på 0,9 poäng på högskoleprovet och ett meritvärdeskrav på 14 för lärarutbildningen. Hur går det ihop med att öka antalet platser och bredda rekryteringen?

— Det finns undersökningar, bland annat en från Saco, som visar att antalet sökande till lärarutbildningen med högre betyg än antagningen kräver har ökat de senaste åren. Den lockar många duktiga studenter, alla har inte låga betyg.

Men era gränser skulle ha inneburit drygt 2 600 färre antagna i höstas. Kommer vallöftet att bli verklighet?

— Vi har valt att inte gå vidare med att ändra i antagningssystemet just nu.