Bristande tillgänglighet för elever med funktionsnedsättning räknas från årsskiftet som diskriminering. Både lokaler och pedagogik påverkas, tror DO.
Elever som inte fått tillräckligt stöd eller som hindras av lokalerna från att delta i undervisningen kan anmäla skolan till Diskrimineringsombudsmannen, DO.
Diskrimineringslagen ger elever med funktionsnedsättning rätt att komma i en jämförbar situation med andra elever. Det kan handla om att få längre tid på prov eller att få stödanteckningar som gör det lättare att följa med i undervisningen. Men också att alls vara med på lektionerna. Har hissen upp till träslöjdsalen stått still länge utan att skolan gjort något åt det skulle det kunna vara diskriminering, enligt DO. Trösklar och nivåskillnader som inte kontrastmarkerats kan också bedömas som bristande tillgänglighet.
Sara Stenberg, jurist hos DO, tror att de nya bestämmelserna kommer att ha betydelse både för skolans fysiska och pedagogiska tillgänglighet. Riktigt på vilket sätt är svårt att säga än, eftersom DO måste pröva anmälningar om bristande tillgänglighet först. Hittills har DO fått in fyra sådana anmälningar som rör skolan.
Men skärpningen i diskrimineringslagen ställer inte högre krav än vad skollagen gör på extra anpassningar och särskilt stöd, eller vad plan- och bygglagen och arbetsmiljölagen ställer på lokalerna. Skolan ska göra sådant som anses vara skäligt utifrån vad som är praktiskt och ekonomiskt möjligt.
Framför allt innebär det att följa de lagar som finns.
– Har man uppfyllt lagens krav så har man antagligen gjort det man ska, säger Sara Stenberg.
Många områden i samhället påverkas av bestämmelserna om bristande tillgänglighet. Men eftersom rätten till utbildning utifrån sina förutsättningar är stark i skollagen så ställer diskrimineringslagen höga krav på just skolan.
– Skolan har så många regler om tillgänglighet och därför kan skolan vara ett område där det nya förbudet får effekt, säger Sara Stenberg.
Om skolan gjort sig skyldig till diskriminering har eleven rätt till diskrimineringsersättning.
Men när kraven på skolan förstärks, riskerar elever med funktionsnedsättningar att stigmatiseras, menar Agneta Hugemark, lektor vid sociologiska institutionen på Uppsala universitet.
– Om jag som förälder ska driva ett diskrimineringsärende för att inte Pelle kommer in med sin rullstol i skolan eller om Pia inte kan vistas i lokalerna för att de är allergiframkallande blir det så tydligt att det här måste skolan göra för just dig – jämfört med om skolan redan vore tillgänglig för alla, säger hon.
Det krävs mycket kunskap och ork att sätta fingret på vad som är diskriminering och att driva sitt fall till DO. Också det kan skapa ojämlikhet, anser Agneta Hugemark. Därför är hon avvaktande till om och hur mycket diskrimineringslagen i praktiken kommer att stärka tillgängligheten.
– Nej, jag skulle inte ta det för självklart. Det är inte heller så lätt att driva ett case mot en skola där mitt barn ska gå fortsättningsvis, säger hon.