Kommunpolitiker måste ta större ansvar för skolan och kommunikationen med rektorerna behöver bli bättre. Det slår Skolinspektionen fast.
![IngBeth Larsson.](http://www.lararnasnyheter.se/sites/default/files/imported/CL_15_02s11AKT-web-images/IngBeth%20Larsson%201_fmt.jpeg)
I rapporten som publicerades i början av året konstateras till exempel att huvudmännen ibland formulerar mål som att ”80 procent av eleverna ska nå minst godkänt”, i stället för att alla elever ska nå kunskapskraven. Det skapar otydlighet och förvirring för rektorerna.
– Hur huvudmannen styr påverkar rektorernas förutsättningar att leda sina enheter, säger IngBeth Larsson på Skolinspektionen.
I rapporten framgår även att roll- och ansvarsfördelningen ibland är otydlig – alla vet inte alltid vem som är huvudman. För små enskilda huvudmän kan rollen som rektor och huvudman glida samman, medan det i stora kommuner kan råda förvirring för att det finns så många olika nivåer i organisationen.
Tydliga roller och en god kommunikation mellan olika nivåer är viktigt. Finns inte en god dialog påverkas rektors möjlighet att leda sin skola.
Andra saker som lyfts är att många huvudmän inte analyserar elevernas och skolornas resultat, trots att man ofta begär in omfattande underlag från rektorer.
– Huvudmännen har förstått att de behöver en bild av hur det ser ut i skolorna, framför allt när det gäller kunskapsresultaten. Men sedan famlar de, säger IngBeth Larsson.
Utifrån underlaget måste man bli bättre på att ställa frågor, söka orsaker och se samband. På vilka skolor är resultaten bra? Var är de sämre? Vad beror skillnaderna på? Först när man närmar sig svaren på dessa frågor kan man sätta in de resurser och åtgärder som krävs.
Extra svårt tycks huvudmännen ha att följa upp arbetet med trygghet och studiero, samt arbetet mot kränkningar. Många utgår enbart från brukarenkäter trots att det finns fler sätt att arbeta på. Dessutom är det få som kopplar dessa resultat till kunskapsresultaten, konstaterar Skolinspektionen.
Fast det finns förstås undantag i granskningen. Varken Hammarö kommun eller de fyra friskoleföretagen Pysslingen, Vittra, Kunskapsskolan och Internationella engelska skolan fick några anmärkningar på sitt arbete med att styra och stödja sina skolor.
Fotnot: Skolinspektionens rapport, Huvudmannens styrning av grundskolan 2015:1, finns att hämta på skolinspektionen.se