Det går bra för den kommunala musik- och kulturskolan. Antalet elever som nås av verksamheten är 367 000, enligt statistik från 2013. Dessutom finns 120 000 elever i projekt. Men varför ska ett barn välja en kommunal kulturskola när det lika gärna kan lära sig dansa eller sjunga i en kursverksamhet?
Kulturskolans fördel är att den kan nå många barn och ha verksamhet till ett rimligt pris. Den är också en smältdegel där man dels möter många andra barn och dels andra konstformer. Man får ett sammanhang som man inte får i en kursverksamhet på samma sätt.
Det menar Marie Wall Almquist, flöjtlärare på Kulturskolan i Malmö och ledamot i Lärarförbundets förbundsstyrelse.
– Jag ser heller inte till exempel Youtube som en konkurrent. Det är snarare så att eleverna lär sig både genom internet och hos oss. De tittar på flera olika inspelningar där och inspireras till att spela bättre, säger hon.
Lärarförbundet arbetar för att staten ska ta ett större ansvar för kulturskolan. Ett sätt är att den blir en egen skolform och att staten får i uppdrag att utbilda lärare till kulturskolan. Men trots att uppdraget inte finns, har högskolorna tagit på sig det uppdraget själva och de kommunala kulturskolorna har generellt sett välutbildade lärare.
– Lärarförbundet vill också att det ska bli en skyldighet för alla kommuner att tillhandahålla undervisning i musik- och kulturskolan, säger Marie Wall Almquist.
Även organisationen Sveriges musik- och kulturskoleråd, Smok, driver att kommunerna ska ha en kulturskola. Om den ska drivas kommunalt eller inte spelar ingen roll, men kommunen ska ta ansvar för kvaliteten.
– Vi hoppas också mycket på att regeringen sagt att den vill ha en nationell strategi för kulturskolan, säger Inger Carlonberg, Smoks ordförande.
Annika Dzedina