"Friluftsdagen ska vara alla ämnens dag"

Det är mycket som ska fixas så här minuterna innan allt brakar loss. En karta över de fem stationerna, eller utomhusklassrummen, ska sättas upp. En hög med scheman ska läggas fram till de elever som av olika anledningar inte har med sig sina och en första hjälpen-låda ska placeras vid parkeringens utedass ifall någon skulle komma till skada under dagen. Dessutom ska det kontrolleras att alla lärare som ska vara på plats är det.

Slutligen ska eleverna informeras en sista gång innan de gruppvis får promenera i väg till sina första lektioner. Trots all noggrann planering råder delvis lätt förvirring, ett par klassers gruppindelning fungerar inte som tänkt på grund av låg närvaro och det tar några minuter innan alla elever har lämnat parkeringen.

– Det är hög frånvaro i dag men jag försöker att inte fokusera på det utan på de elever som är här. Det gäller att se det långsiktigt. Jag tror mycket på utomhuspedagogik som ett sätt att utveckla god hälsa men eleverna är ofta ovana vid att vara ute, reflekterar Karin Malmquist innan hon hastar i väg till en skogsglänta en bit in i reservatet.

I gläntan har en grupp tvåor samlats för en ämnesintegrerad lektion i idrott och hälsa, svenska och psykologi. Den inleds med en ordstafett med svåra ord, sedan går Karin Malmquist med stor kroppslig inlevelse och många exempel igenom några av Freuds centrala begrepp, bland annat identifikation, projektion och rationalisering. Slutligen låter hon hela klassen agera psykoanalytiker utifrån några fiktiva fall som hon högläser för den.

Mitt i görs paus för lite fysisk aktivitet.

– När en del elever började se lite frusna ut bestämde vi oss för att jogga bort till en plats strax intill med stora, platta stenar, nedfallna träd och backar som är bra att träna i. Där skapade vi en redskapsbana av naturen. Det blev nästan lite parkour, kommenterar Karin Malmquist glatt efteråt.

I tre av de övriga fyra utomhusklassrummen är den fysiska aktiviteten automatiskt inbyggd.

I skogsgläntan där lektioner i något som kallas skogsskoj pågår får eleverna välja mellan olika aktiviteter som samarbete under promenad, lekar, skogsfotboll och skogsbrännboll. Klassen som väljer skogsfotboll kan snart konstatera att den välkända upplevelsen av att spela fotboll blir helt annorlunda när planen inte är slät utan består av grästuvor, stubbar och stenar. Dessutom agerar ett och annat träd självsvåldig motspelare då och då.

En annan station består av en natur- och kulturhistorisk vandring genom naturreservatet. Guiden Ulla-Britt Forsgren från föreningen Linköpings Ekopark berättar bland annat om boplatsen som fanns här under den romerska järnåldern för 2 000 år sedan.

Den tredje stationen med inbyggd fysisk aktivitet har fått namnet Första hjälpen. Här får alla elever gå en tipspromenad med frågor om just första hjälpen. Viss förvirring uppstår när de mitt i promenaden plötsligt får omsätta teorin i praktik när två elever från årskurs tre, Frida Lindström och Olivia Wizén, utsätter dem för ett litet skådespel.

Tjejerna låtsas vara ute på svampplockningspromenad när en av dem plötsligt faller ihop och blir medvetslös medan den andra sätter picknickkakan i halsen. Lite längre in i samma glänta ligger dessutom skolvärden Benny Andersson avsvimmad med ett naturtroget, om än fejkat, storblödande sår från armen och en yxa strax intill. Mycket att ta hand om för de elever som ovetandes vandrar in i den olycksdrabbade gläntan.

– Vi har övat i skolan på hur man tar hand om andningsstopp, blödningar och lägger någon i stabilt sidoläge men det blir annorlunda, och mer verklighetstroget, när det ska ske så här ute i skogen, konstaterar Heléne Lundquist, en av de ansvariga omvårdnadslärarna vid stationen.

I det femte och sista utomhusklassrummet får även matematikläraren Bo Antberg in lite fysisk aktivitet i form av en stafett för att hålla ångan uppe på eleverna. Annars handlar dagens första lektion mer om att ha koll på ångan i de medhavda termosarna. Eleverna får först vid två tillfällen mäta hur varmt innehållet är och sedan med hjälp av en formel räkna ut hur varmt det kommer att vara vid ett tredje tillfälle.

– För de flesta stämde den uppskattade temperaturen med den verkliga så när som på ett par–tre tiondelar, berättar Bo Antberg nöjt efteråt.

Under eftermiddagen står i stället triangulering på schemat, det vill säga då får eleverna räkna ut hur långt det är till en punkt långt borta i horisonten genom att mäta avståndet mellan två nära punkter. För att få in ytterligare ett ämne sker lektionen på engelska.

Idén med att ha en friluftsdag med fokus på ämnesintegrering kläckte Karin Malmquist i vintras. Den ligger helt i linje med hennes syn på vad en friluftsdag är.

– Många tror att det är en dag bara för idrottsaktiviteter men det är ett missförstånd. I rapporter och kommentarer från Skolverket står att det ska vara en dag för alla skolans ämnen, säger hon.

En fördel med en sådan syn på friluftsdagar är, som Karin Malmquist påpekar, att andra lärare inte behöver se det som att friluftsdagarna stjäl tid från deras ämnen utan att de tvärtom kan vinna tid under dessa dagar genom att passa på att ha praktiska övningar med kopplingar till naturen. Sådana övningar som annars kan vara svåra att hinna med under vanlig lektionstid.

Innan Karin Malmquist började på Birgittaskolan var skolans friluftsdagar av mer traditionell art. Inte så kopplade till naturen utan mer bestående av olika idrottsaktiviteter som eleverna kunde välja bland. Lärarna hade inte heller någon schemalagd tid för planering av ämnesintegrering.

– Men sedan i vintras har vi fått ett par timmars gemensam planeringstid inskrivet i schemat på tisdagseftermiddagar vilket gör det lättare att hinna planera sådana här dagar och lektioner, tycker Karin Malmquist.

Längre fram vill hon sträva efter mer infärgning och inte endast ämnesintegrering. Hennes förslag är att skolan skall utforma minifriluftsdagar med infärgningssamarbeten, på en till några timmar utefter behov, i tillägg till de övriga friluftsdagarna.

– En del lärare vet jag tycker att det är lite långt att vara ute en hel dag. Så då vore det kanske bättre med minifriluftsdagar. Det gäller ju att främja i stället för att skrämma bort, säger Karin Malmquist som även gärna skulle vilja få igång samarbeten med lärare på andra skolor.

Dagens lunch består av pastasallad som körts ut från skolans matsal. Karin Malmquist skrattar lite när hon står i kön tillsammans med eleverna och väntar på sin tur att få ta mat. Hon konstaterar att en del av skolans elever behöver jobba lite till på sin friluftsklädsel. Många är på tok för tunt klädda och flera har ljusa tygskor på fötterna. Kanske inte så lämpligt när man ska vandra runt i mer eller mindre oländig terräng i ett naturreservat med lösgående kossor och andra djur.

– Men jag har i alla fall inte sett någon med högklackat i dag så det är ett steg framåt jämfört med förra gången, påpekar Karin Malmquist med viss galjhumor och påminner åter om vikten av att se det hela långsiktigt.

Många elever tycker, enligt henne, att det är pinsamt att visa sig i friluftskläder.

– Vi måste därför jobba mer med elevernas estetiska kroppsuppfattning. En elev föreslog att vi skulle ha en utklädningsdag för att vänja eleverna vid att se varandra i underställ, mössa och tjocka vantar. Det kanske inte vore så dumt, tycker Karin Malmquist.

Birgittaskolan har vanligtvis tre friluftsdagar inplanerade per läsår. En av dagarna är av tradition vikt åt en fotbollsturnering som pågår parallellt med en brännbollsturnering. Fotbollsturnering är för de tävlingsinriktade eleverna, spelas efter sportens alla regler och det vinnande laget får en pokal. Brännbollsturneringen är lite annorlunda. Den är mer på skoj och poäng ges för annorlunda saker som exempelvis gott samarbete.

På förmiddagen brukar någon inbjuden expert hålla en föreläsning med praktisk förevisning av någon för de flesta elever ovanlig aktivitet som självförsvar eller capoeira*.

Övriga två friluftsdagar, varav en i år alltså fokuserar på ämnesintegrering, brukar ha inriktning friluftsliv. Vilka aktiviteter som då bjuds bestämmer skolans lärare i idrott och hälsa, förutom Karin Malmquist även Lena Andersson, efter att ha frågat eleverna vad de tycker om att göra.

– Mina elever har till exempel önskat sig att få laga mer mat över öppen eld, exemplifierar Karin Malmquist.

Många på skolan funderar på att utbilda sig till polis eller brandman så på den senaste friluftsdagen fick de som ville pröva att göra en del av de fysiska tester som man måste klara för att komma in på de utbildningarna. Andra aktiviteter som brukar uppskattas både på lektionstid och under friluftsdagarna är svampplockning, pimpling, paddling, orientering och utelekar som långhopprep.

Birgittaskolan har ett abonnemang hos ett företag i Linköping som hyr ut friluftsutrustning. Det innebär att de för 1 500 kronor per termin får boka kanoter, fiskespön, tält, stormkök, yxor och liknande saker så ofta som det är ledigt. Jättebra, tycker Karin Malmquist som utnyttjar sakerna så mycket hon kan på sina lektioner. Utrustningen får även användas av övriga lärare på skolan och några klasser har nu funderat på att paddla på klassens informationstimme.

Efter att eleverna har fått testa olika former av friluftsliv under lektionerna i idrott och hälsa brukar Karin Malmquist föreslå att examinationen sker i form av en klasshajk. Den brukar då börja med en lång vandring till något skogsområde där eleverna får slå upp sina tält eller bygga ett vindskydd. Under hajken får eleverna sedan olika uppgifter som övar ledarskaps- och samarbetsförmåga samt visa att de klarar av att klä sig på ett funktionellt sätt, bygga en eldstad och laga mat över öppen eld.

– Vi idrottslärare måste jobba på att bryta trenden av att aktiviteter ofta flyttas in inomhus. Eleverna är inte vana vid naturen på samma sätt i dag som förr och ser ibland inte sambandet mellan hälsa och regelbunden utevistelse. Många blir överraskade av hur roligt de har när vi är ute en hel dag, konstaterar Karin Malmquist.