Resurserna till skolan har inte minskat. Tvärtom, enligt beräkningar från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting).
Sedan slutet av 1990-talet har skolan fått mer resurser. Lärartätheten har ökat, antalet specialpedagoger har ökat och i den svenska genomsnittsklassen går inte fler än 24 elever.
Det säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL.
— Om det är en gängse bild att resurserna minskat måste man fråga sig var den uppfattningen kommer från.
— Är det från mediernas rapportering? Eller är det från fackligt håll, frågar sig Per-Arne Andersson.
Det är hur resurserna används som har störst betydelse för resultaten i skolan, menar han.
En bra organisation och moderna läromedel kan till exempel leda till att det frigörs arbetstid för lärare att utveckla och förbättra undervisningen. Lärarnas kompetens spelar också in.
— Det räcker inte att bara prata pengar, säger Per-Arne Andersson.
— Skolledningen i kommunen måste våga gå på djupet och föra ordentliga diskussioner med sin personal kring prioriteringar, organisation och hur utvecklingsarbetet ska gå till. Det kan innebära stora förändringar och omflyttningar i en kommun men det måste man vara beredd att göra.
Många lärare menar att de har fått en ökad arbetsbörda till följd av högre krav på dokumentation och administration.
Kan det vara det som ligger bakom svaren i vår enkät om mindre resurser i skolan?
— Man ska ta alla upplevelser på största allvar, men samtidigt vara försiktig med att generalisera. Duktiga lärare har alltid dokumenterat sina elevers prestationer och resultat, säger Per-Arne Andersson.