Skolans högre krav, större klasser och förändringar i samhället är förklaringar till att elevernas resultat försämras. Det anser lärare på Hökensåsskolan i Tidaholm.
— Politikerna tycker nog att det är att samma sak som att lägga mycket resurser på skolan, säger Hans Ramsin, klasslärare i år 4.
Men statistiken säger något annat. Enligt SKL:s öppna jämförelser satsar Tidaholm 10 procent mindre per grundskoleelev än de borde göra med hänsyn till kommunens förutsättningar. (Se faktaruta.)
Lärarna på Hökensåsskolan som Lärarnas tidning träffar är inte förvånade. De nickar och funderar kring vad som döljer sig bakom siffrorna.
Flera små skolor på landsbygden runt tätorten kostar mycket, liksom gymnasieskolan som brottas med vikande elevunderlag. Till hösten finns det 60 sökande till 170 platser och för att locka eleverna har man valt att behålla i stort sett alla program.
— Tidaholm har prioriterat gymnasieskolan på bekostnad av grundskolan, säger Fredrik Bodin, lärare i svenska och SO i år 6—9 och får medhåll av Susanne Eng, lärare i svenska i år 6—9.
— Samtidigt som vi kämpade för att få egna personaldatorer fick alla elever på gymnasiet en egen dator. Det är ju omöjligt att planera undervisning och sköta all dokumentation och administration i dag om flera stycken ska behöva dela på en dator, säger hon.
Andra faktorer som med säkerhet påverkar elevernas resultat negativt är att klasserna har blivit större samtidigt som stödet till dem som har svårigheter har minskat.
Till drygt 500 elever finns det en halv kuratorstjänst och psykologstödet hyrs in via en konsult. Och under det senaste året har nästan en hel speciallärartjänst försvunnit.
— Stödet till de mindre barnen fungerar men på högstadiet är det svårare — en del får helt enkelt inte den hjälp de borde få, säger Fredrik Bodin.
Förändringar i samhället spelar också in, tror lärarna. Som att elevernas föräldrar har det stressigare på jobbet, ändrade datorvanor och sociala mediers intåg i folks vardag.
— Föräldrarna stöttar inte sina barn i skolarbetet som tidigare. Och det märks att de inte har tid att läsa högt för dem, eleverna läser mycket mindre än tidigare, säger Adrienne Cederholm, klasslärare i år 5.
Trots att lärarna i Tidaholm vittnar om ganska dystra förutsättningar för att göra ett bra jobb, känner de inte igen sig i den bild av skolan som målats upp i debatten.
Alla fyra är helt eniga om att skolan är mycket bättre nu än för 20—30 år sedan. Undervisningen är bättre och mer varierad, eleverna trivs bättre, är mer öppna och vågar ifrågasätta mer.
Samtidigt tycker de att det krävs mycket mer av eleverna i dag för att nå de högre betygen.
— Pisa har blivit någon slags sanningssägare men vad eleverna kan är mer komplicerat än så. Jag tycker att politiker ofta gör det för enkelt för sig genom att bara titta på mätningar och statistik. Förklaringen hittar man kanske inte alltid i skolan — jag saknar en analys av samhällsförändringarna i stort, säger Fredrik Bodin.