Mindre resurser i skolan är den viktigaste orsaken till elevernas sjunkande resultat, enligt de flesta lärare. Färre tror på mindre lärarledd undervisning som förklaring. Det visar Lärarnas tidnings SKOP-undersökning.
Svenska elevers försämrade resultat har debatterats flitigt den senaste tiden. Undervisningsmetoder och det fria skolvalet förs ofta fram som tänkbara orsaker.
Lärarnas tidning har låtit opinionsundersökningsföretaget Skop intervjua 1.000 lärare om vad de tror är den viktigaste orsaken till att betygen sjunker bland svenska elever.
52 procent tror att det beror på mindre resurser i skolan. 23 procent anger mindre lärarledd undervisning som orsak (se grafik).
Att resurserna har betydelse bekräftas av Björn Öckert, arbetsmarknads- och utbildningsforskare vid IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, som har studerat frågan. Exempel på resurser är lärartäthet, klassstorlek och särskilt stöd.
— Mer resurser till skolan spelar roll för elevernas resultat, de presterar bättre. Och effekten är störst för de svaga eleverna, säger Björn Öckert.
Det är framför allt sedan 1990-talet som svenska elevers resultat försämrats. Det var en tid då det hände mycket som påverkade skolan. Den kommunaliserades, elevkullarna sköt i höjden, det fria skolvalet infördes och det blev möjligt att starta fristående skolor.
I början av 1990-talet bröt också en ekonomisk kris ut, vilket tvingade kommunerna till kraftiga besparingar. Konsekvensen för skolan blev minskad lärartäthet.
— Då, under 1990-talet, är det troligt att den minskade lärartätheten var en faktor som påverkade resultaten negativt. Men det är inte säkert att det är en förklaring längre, säger Björn Öckert.
Att lärarna och deras kompetens har betydelse för elevernas resultat är dock klart, menar Björn Öckert. Det som är svårt att säga är vilken typ av kompetens och vilka egenskaper en lärare behöver.
— Saker som entusiasm och förmåga att förmedla kunskap är svåra att mäta. Det är också svårt att visa vilken betydelse lärarutbildningen har. Men det vi har sett är att erfarenhet är viktigt. Man blir en bättre lärare med åren, säger han.
Lärarförbundet har länge hävdat att lärarnas kompetens är en viktig faktor för elevernas resultat. Men de behöver mer tid till samarbete och för att utveckla och vässa undervisningen, anser Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén. Avgörande är också hur kommunerna fördelar resurserna.
— Det är bara 1—2 procent av skolans totala resurser som styrs medvetet, resten går i princip ut lika till alla skolor. Om man inte inser att resurserna måste matchas efter elevernas behov, då kommer inte resultaten att förbättras, säger hon.