I Storbritannien heter det design och teknik. Ämnet har rötter i slöjd och bild, likaväl som i naturvetenskap och ingenjörskonst. Är det en väg att gå i den svenska skolan?
Teknik är så brett att du måste välja var du lägger energin. Det är omöjligt att täcka allt. Men att utgå från design som en sammanhållande länk har många fördelar, menar professor Richard Kimbell vid Londons universitet.
Han är en av dem som lett utvecklingen av det brittiska skolämnet Design and Technology, på svenska design och teknik. Designdelen är kärnan i ett ganska brett ämne, och det som ska få barnen att tänka själva, reflektera och koppla ihop sina kunskaper från olika områden.
Ämnet har utvecklats gradvis under de senaste trettio åren och har funnits som ett obligatoriskt ämne i den brittiska läroplanen sedan 1990-talet.
– På 70-talet, när jag började undervisa, fanns det två olika grenar. En var naturvetenskap och teknik, som handlade om elektronik, mekanik, pneumatik och så vidare. En annan gren var slöjd och formgivning, där man jobbade med trä, metall och textil, berättar Richard Kimbell.
Slöjdämnet berikades av det faktum att eleverna inte bara skulle tillverka saker utan först tänka ut vad de skulle göra och hur, med andra ord jobba med design.
På 80-talet började de två grenarna att växa ihop.
– När man designar en sak, jobbar man ju också med vad den ska ha för funktion. Då kanske du måste ha lite elektronik inbyggd i din produkt, till exempel, eller kanske fundera på materialstruktur och hållfasthet.
I dag läser alla elever ämnet omkring en timme i veckan från fem till femton års ålder. Sedan kan man välja att fördjupa sig.
– Ämnet finns inte på schemat för att vi behöver fler designers. Det handlar om att ge eleverna verktyg för att förstå världen de lever i, veta något om hur saker fungerar som de ser runt omkring sig och som de använder
Ett annat skäl är att den brittiska läroplanen betonar vikten av kreativitet, innovation och entreprenörskap. Design och teknik är ett bra verktyg för att utveckla dessa kvaliteter, anser Richard Kimbell. Men han medger att det finns aspekter som man riskerar att missa när designen alltid står i centrum.
– Jag tycker att vi håller på för lite med arkitektur, till exempel.
I Storbritannien jobbar de inte heller med stadens olika tekniska system som vatten- och elektricitetsförsörjning.
– Var kommer vattnet ifrån? Det är både viktigt och tekniskt intressant, men lämnas ofta därhän i brittiska skolor. Det finns mycket intressant i vår byggda miljö som vi inte brukar studera. Och det borde vi nog.
De flesta tekniklärare i Storbritannien har först en examen i något annat ämne.
De kan vara allt från ingenjörer till hantverkare eller fotografer. För att bli lärare i design och teknik går de sedan en gemensam ettårig utbildning. Utbildningen är populär och svår att komma in på, berättar Richard Kimbell.
– Under det här året ska de finna en gemensam plattform som de alla står på. I botten finns design och skapande, oavsett från vilket håll du kommer från början.
Richard Kimbell tror att en av styrkorna med ämnet är just lärarnas olika bakgrund. Ingen lärare undervisar i hela ämnet design och teknik, det är alltför brett, utan en typisk skola har ett arbetslag med fyra eller fem tekniklärare som jobbar tillsammans.
– Ingenjörer gillar att tänka med hjälp av siffror, det gör inte guldsmeder. Dessa två människor måste kommunicera och hitta ett gemensamt förhållningssätt, så att eleverna inte blir förvirrade.
Lärarutbildningen vid Richard Kimbells institution ägnar väldigt lite tid åt hur tekniken fungerar och hur man skapar. Det mesta handlar om pedagogik och ämnesdidaktik.
– Vi ägnar oss åt våra studenters huvuden. Och vi ger dem exempel. ”Här är ett projekt. Vad tror du att eleverna lär sig av det?” De ska lära sig att tänka inte bara på innehållet i projektet utan också hur de ska paketera det så att det blir utmanande och värdefullt för barnen, så att det utvecklar deras lärande.
Gång på gång kommer Richard Kimbell tillbaka till vikten av välutbildade lärare. Det är på läraren allt hänger, särskilt i ett relativt nytt ämne som design och teknik.
– Det är fortfarande ett ämne under utveckling, med svagare rötter än till exempel engelska eller matematik. Det betyder att undervisningen varierar en hel del från skola till skola, särskilt i de lägre åldrarna där lärarna undervisar i alla ämnen.
Det brittiska sättet att se på teknikämnet har influerat många andra länder i den engelskspråkiga världen. Australien, Nya Zeeland, Indien, Sydafrika och flera länder i Mellanöstern har alla sneglat på den brittiska läroplanen och gjort sin egen variant av design- och teknikämnet. Även i Sverige har Richard Kimbell satt vissa avtryck.
– Stockholms universitet tyckte att våra forskningsprojekt och vårt sätt att se på undervisning och lärande inom teknikämnet skulle vara användbara i ett svenskt sammanhang. Så de bjöd in mig att vara gästprofessor.
Därför har Richard Kimbell varit i Sverige cirka fyra veckor om året de senaste fem åren. På senare tid har han hjälpt till att bygga upp forskarskolan Tuff, där tolv tekniklärare just nu håller på att skriva licentiats- eller doktorsavhandlingar.
– I sommar kommer vi att få se de första resultaten. Det blir mycket spännande.
Helena Reistad