Vem vill forma teknikämnets framtid?

Det råder brist på tekniklärare och ämnet försvinner från flera av landets lärarutbildningar. Så hur ser egentligen framtiden ut för teknikämnet?

Vem vill bli tekniklärare? Svaret är: Inte så många. Förra året gick 65 nya tekniklärare ut från Sveriges lärarutbildningar. Tillsammans med de runt 700 övriga som gått ut de senaste nio åren ska de täcka framtidens behov från förskola upp till gymnasium. Det kommer inte att räcka.

– Även om det är svårt att veta exakt hur många som behövs kan vi konstatera att det här är för få, säger Thomas Ginner, föreståndare för Centrum för tekniken i skolan, Cetis.

När 65 nyutbildade tekniklärare sätts i relation till den lärargrupp de tillhör efter sin examen, som bör innehålla minst 10 000 lärare, blir bristen uppenbar, förklarar Thomas Ginner. Han uppskattar att det skulle behövas omkring 300 nya teknik­lärare varje år.

Stockholms universitet stod för ungefär en sjundedel av de tekniklärare som gick ut förra året. Nu blir det inga fler. I fortsättningen ska nämligen KTH sköta den utbildningen. Men det handlar bara om gymnasie­lärare, eftersom Högskoleverket inte tyckte att KTH höll måttet för att utbilda teknik­lärare för högstadiet. Ansökan avslogs och det dröjer innan en sådan utbildning kan starta, förklarar Björn Marklund som är utbildningsledare på KTH.

– Det var inte teknikämnet som sådant vi fick nej på. Vi var inte riktigt färdiga med hur vi ska samarbeta med Stockholms universitet kring det allmänna utbildningsområdet. Vi söker igen till hösten och med lite tur kan vi starta hösten 2012, säger Björn Marklund.

Sedan tidigare utbildar KTH studenter som blir både civilingenjörer och gymnasielärare i matematik och något av ämnena kemi, fysik eller IT och data.

Eftersom regeringen meddelat att lärarlegitimation krävs för att få sätta betyg från och med 2015 kommer varje skola att behöva minst en utbildad tekniklärare. Annars blir det inga teknikbetyg. Det finns 290 kom­muner och i snitt har det producerats 88 nya tekniklärare per läsår sedan 2001. Dessutom ska betyg snart sättas redan i årskurs 6. Och Thomas Ginner menar att bristen på tekniklärare är som störst just på låg- och mellanstadiet.

– Vissa löser nog problemet genom att göra om skolorna till 1–5- och 6–9-skolor. Då blir det någon lärare som formellt kan sätta betyg på sexorna. Det finns mycket tricks i den här verksamheten, säger han.

Enligt en undersökning från Cetis har mellan 65 och 70 procent av dem som undervisar i teknik ingen eller mycket lite utbildning för att göra det. Thomas Ginner menar att fenomenet med obehöriga lärare är dåligt oavsett ämne. Men till exempel en historielärare har själv haft historia i skolan och vet åtminstone vad ämnet bör handla om. Eftersom teknik blev obligatoriskt först på 1980-talet, förklarar han, är det inte lika många som naturligt vet vad teknikämnet ska innehålla.

– Att som lärare förklara teknisk utveckling eller elektronik när man inte kan något om det blir fullständigt omöjligt, säger Thomas Ginner.

Skolverket ska se till att outbildade lärare blir utbildade. Verket har ringt runt till kommunerna och identifierat teknik som ett av de ämnen där behovet av fortbildning är stort, förklarar Mikaela Zelmerlööw, projektledare för lärarfortbildning på Skolverket. En genomgång av Skolverkets kursutbud visar samtidigt att kurserna med anknytning till teknik varierat i antal de senaste åren. Förra terminen fanns det fem kurser, terminen innan ett tiotal. Det beror på att söktrycket varit lågt och att vissa kurser har ställts in, förklarar Mikaela Zelmerlööw. Skolverket skruvar nu upp insatserna för att fler tekniklärare ska bli behöriga.

– Teknik är ett litet ämne men vi vet att det finns få utbildade tekniklärare. Vi kommer att köpa in kurser inom särskilt angelägna områden, teknikämnet är ett av dem, säger Mikaela Zelmerlööw.

Skolverkets lärarfortbildning ska dessutom göras om. Bara den som har en anställning och undervisar i ett ämne utan behörighet kommer att kunna gå kurserna. Förändringen skulle ha skett i höst men har försenats. Lärarna kan därför fortfarande läsa vad som helst som är kompetenshöj­ande. Men redan i höst ska det finnas fler kurser som är inriktade på att få fram fler behöriga lärare än tidigare, förklarar hon.

Med få tekniklärare och färre tekniklärarutbildningar kan en utomstående inte låta bli att undra över ämnets framtid. Samtidigt får fler och fler ämnen nationella prov. Men teknik blir utan.

– Teknikens status sänks så klart av att ämnet inte har nationella prov. På sikt, om trenden med nationella prov håller i sig, bör så klart teknik också få sina prov, säger Thomas Ginner.

Men än så länge bör fokus ligga på att utbilda tekniklärare, snarare än på att låta outbildade ta hand om nationella prov. Och framtiden för teknikämnet ser trots allt ljus ut, enligt Thomas Ginner.

– Räknesätten är desamma som för hundra år sedan. Tekniksamhället ser däremot helt annorlunda ut, så självklart kommer teknik att behövas i skolan. Och så länge vi har en kursplan finns det inga alternativ.