Här planeras för nya planer

Men ännu är det förmiddag och undervisningen pågår som vanligt. Tobias Engdahl, musiklärare och en av skolans fyra nyckelpersoner för arbetet med kursplanerna, övar en sexa i ensemblespel.

Kommer de nya kursplanerna att förändra hur lärare arbetar? Eller kommer det mesta att rulla på som vanligt?

— De nya kursplanerna är tydligare och konkretare. Det gör det lättare att förklara för elever och föräldrar varför vi gör det vi gör och vad meningen är med det vi gör, sammanfattar Tobias Engdahl.

Han och de tre andra nyckelpersonerna på skolan deltog redan för tre år sedan i en fortbildning som bland annat handlade om att lära sig tolka kursplanemål konkret. De fick också göra egna pedagogiska planeringar med utgångspunkt i styrdokumenten.

»Hej rekton du är rolig«. Lappen, skriven av Ella i 1A, sitter på väggen inne på rektorsexpeditionen. Rektor Annbritt Petersson verkar dessutom vara på hugget.

— Som gammal förskollärare och föreståndare är jag van att tänka i sammanhang och helheter, säger hon apropå arbetet med de nya kursplanerna.

Annbritt Petersson menar att risken finns att de nya kursplanerna och kunskapskraven bara blir en massa ord utan innehåll om man inte arbetar på djupet med vad de nya begreppen står för.

— Det uppstår lätt klyschor som man låtsas att man förstår. I stället måste lärarna själva inse värdet i det som står i dokumenten.

Det är en process som måste få ta tid, anser hon.

— Lärarna måste steg för steg släppa rädslan för att inte ha tillräcklig kontroll över det nya förhållningssättet.

Ett led i detta är att göra pedagogiska planeringar för arbetsområdena i varje ämne. Det är ett dokument som ska innehålla bland annat vilka förmågor som eleverna ska utveckla (se faktaruta). Planeringarna ska vara begripliga för både elever och föräldrar.

— Det ska finnas ett samspel mellan de kunskaper som anges i det centrala innehållet och de förmågor som eleven ska utveckla och som står i varje kursplan. Man ska inte som förr utgå från arbetsområden och sedan koppla på kursplanemålen, säger Annbritt Petersson.

Sedan kan planeringarna vara mer eller mindre detaljerade. De kan ta upp så skilda arbetsområden som musicerande för år 4—6, vilda däggdjur i Sverige för år 3 och geometri för F—3, för att ta några exempel.

Nu drar det mot eftermiddag och gemensamt arbete i ämnesgrupperna. Matte/NO-gruppens sju medlemmar har samlats i ett av klassrummen. Gruppen ska konkret arbeta med de fem förmågor som eleverna ska utveckla i matematik i relation till det centrala innehållet. Tanken är att den gemensamma analysen och diskussionen ska leda till en förståelse av de nya kursplanerna och också göra det lättare att utforma de pedagogiska planeringarna.

Göran Nikolausson, en annan musiklärare på skolan, har deltagit i Skolverkets arbete med att utforma kursplanen i musik. Han har för lärarnas räkning skapat en matris där de fem förmågorna har fått var sin färg.
I matrisen finns också spalter för det centrala innehållet för skolår 1—3, 4—6 och 7—9.

Matrisen ligger också i datorn och visas på väggen. Nyckelpersonen Jennie Achek har satt sig vid datorn och kan med hjälp av den färglägga de olika delarna i det centrala innehållet utifrån hur de kopplar till de olika förmågorna.

Relationen mellan förmågor och innehåll visar sig mer likna en mycket komplicerad väv än ett enkelt rutmönster. Flera förmågor kan utvecklas med hjälp av samma innehåll. Vissa förmågor upplevs mer grundläggande än andra.

— Jag tycker att förmågan att föra och följa matematiska resonemang kommer in i nästan allt centralt innehåll, säger läraren Ulrika Gidlund.

Jennie Achek löser detta genom att lägga denna förmågas färg, grått, som bakgrund i hela matrisen.

— Jag tror att vi så småningom kommer att inse att förmågorna går att utveckla inom alla kunskapsområden i det centrala innehållet, säger hon.

I ett klassrum lite längre bort sitter lärarna i svenska/SO-gruppen uppflugna på bänkarna. Mikael Karlsson hanterar datorn.