Blessie Navarette Ericsson ska bli fritidspedagog med bildinriktning. Hon tycker att en termins bildstudier egentligen är för lite.
Blessie Navarette Ericsson arbetade både på fritids och i grundskolan innan hon valde att utbilda sig till fritidspedagog. Nu går hon fjärde terminen av sex vid Örebro universitet för att bli grundlärare med inriktning mot fritidshem.
När hon jobbade på fritids hamnade hon alltid i bildrummet. Därför valde hon att också läsa en termin bild och blir därmed behörig att arbeta upp till grundskolans år 3. Bildämnet är intressant, tycker hon, eftersom det innehåller mycket mer än att bara måla; som film, foto, konst och kulturhistoria. Några särskilda förkunskaper har hon inte inom bildämnet. Förra terminen läste hon en halv termin drama och på gymnasiet hade hon extra
dans.
– I våra danser utgick vi mycket från bilder och det händer att jag målar ibland, berättar hon.
Det som skiljer henne från en ämneslärare är att hon som fritidspedagog ser helheten på ett annat sätt, det vill säga hela barnets situation, tycker hon.
– Vi arbetar mycket med att hela människan ska må bra, bland annat med friluftsliv och idrott. Och inte minst med konflikthantering.
Hon hade gärna läst mer bild, men tycker samtidigt att det är okej att bara läsa en termin när hon enbart ska undervisa upp till år 3. Ska hon undervisa högre upp måste hon läsa mer bild. Kanske gör hon det i framtiden.
Hon förstår att många tycker att en termins studier är för lite, men hennest mål är att föra in bild i fler ämnen.
– Då tycker jag att det fungerar. Jag tror att ämnena i skolan blir mer och mer integrerade och då tror jag att jag kan tillföra något med mitt fritidspedagogsperspektiv.
Blessie Navarette Ericsson tror att många fritidspedagoger kommer att behöva läsa in fler ämnen, eftersom de mer och mer arbetar i skolan. Hon tror också att gränserna mellan fritidspedagoger och lärare kommer att suddas ut och att lärare alltmer tänker ämnesövergripande och ser barnens hela lärande, på samma sätt som fritidspedagogerna.
Som fritidspedagog med undervisning i bild vill hon arbeta mycket med barnens egna, fria, skapande och utgå från deras önskemål.
– När vi läste drama, talade vi mycket om att man lär sig tillsammans och att det finns olika sätt att lära. Det vill jag föra in i bilden också.
Hon tycker att det är intressant med estetiska lärprocesser och att de går att få in i alla ämnen i skolan. Där ligger fritidspedagoger steget före, menar hon, eftersom de arbetar med leken. All lek handlar ju om att samarbeta och om att gå in i olika roller – något man arbetar med även i exempelvis drama.
En nackdel med bara en termins bildstudier är att det inte ingår någon som helst VFU, det vill säga praktik.
– Och, förstås, att en termin är väldigt kort. Det är inte så bra, men jag tror att det räcker att läsa en termin om man ska undervisa de små barnen upp till trean.
Det beror ju också på vad man har för ambitioner, påpekar hon. Hon ser det mer som att hon ska handleda barnen och lyssna på deras önskemål om vad de vill skapa i bilden. Hennes viktigaste uppgift tycker hon är att vara en god förebild, att vara öppen för barnens lust och nyfikenhet och att utgå från och ta vara på deras intressen.
– Allt det som fritids står för. Det riktiga provet kommer när hon är färdig fritidspedagog och ska ut i verkligheten. Inte minst för att förutsättningarna ser så olika ut på olika skolor och olika fritids. Det är ofta brist på utrymme och personal, man får rycka in med kort varsel ibland och ibland får man kanske hitta tillfälliga lokaler.
– Det skulle jag nog önska att vi talade mer om på utbildningen.