"Med Minecraft möts vi på elevernas arena"

– Jag gillar att spela spel men kunde inte Minecraft själv när jag började jobba med det i undervisningen förra året, säger han. Förslaget var helt elevgenererat och jag tror på att utgå från elevernas egna idéer, det gör mig nyfiken och blir utmanande för oss alla, litet teaching by doing, liksom. Sen finns det ju alltid manualer, tillägger han och skrattar.

Att införa datorspel i undervisningen handlar inte om att sitta och spela spel på lektionerna, betonar Jonas Lindahl, utan om att använda spel för att skapa motivation och träna olika färdigheter på elevernas egna arenor. På Freinetskolan jobbar flera av lärarna nätbaserat, ämnesövergripande och med spel som pedagogisk metod.

I det senaste projektet samarbetade Jonas Lindahl med kollegan och NO-läraren Lars Eineljung i ett projekt de kallat ”Define Gravity”, utifrån ämnena NO, svenska och engelska. De samarbetade också med en klass i Australien, vars lärare Jonas Lindahl haft kontakt med och som också arbetar med spel som lärandemetod.

Under projektet fick eleverna i årskurs 7 jobba undersökande och berättande med hjälp av Minecraft, som han beskriver som en sorts ”sandlådespel” där spelaren bygger upp sin egen virtuella värld med hjälp av kubikformade klossar. Skolans lärare använder sig av skolversionen Minecraft Education, en anpassad version av spelet som utformats speciellt för skolbruk.

De övergripande frågorna klassen skulle undersöka var: Vad är gravitation? Finns det någon gravitation i Minecraft? Påminner den i så fall om den i verkligheten?

– Utifrån det innehåll Lars undervisar om i NO, byggde jag upp en värld med tre undersökningsstationer. Eleverna fick jobba två och två i forskarteam, testa, diskutera, dokumentera och beskriva hur de gått till väga.

Jonas Lindahl visar upp en av de tredimensionella kartor eller virtuella klassrum som eleverna fått stiga in i för att göra sina gravitationsexperiment. Den pixlade miljön är ett avskalat rum med stora grå torn. Vant låter han sin karaktär klättra upp för ett av tornen, greppa tag i ett stenblock och släppa ned det till marken.

– Kompisens karaktär står nedanför och tar tid på hur många sekunder det tar för stenblocket att ta mark och sedan är det bara att räkna meter per sekund. Visst, du kan gå upp på skoltaket och göra samma sak men Minecraft möjliggör beräkningar 50 meter upp i luften, ja hur högt du vill!

Eleverna fick även dokumentera sina undersökningar genom filmer och under korta enminutare förklara för de övriga i klassen hur de gått tillväga. Allt på engelska och med korrekta naturvetenskapliga termer. Resultatet presenterades sedan på en wiki, som den australiensiska lärarens elever fick ta del av, diskutera och utvärdera. Just det interaktiva och laborativa är något som Jonas Lindahl återkommer till.

– När du får möjlighet att gå in i en roll, chatta och kommunicera med andra, diskutera, prova, dokumentera och berätta, blir gravitation inte bara en teoretisk term utan något erfarenhetsbaserat, säger han. Det är en stor pedagogisk vinst.

Som slutlig uppgift gjorde eleverna ännu en filmproduktion där de utvecklade sina resonemang om hur gravitation fungerar med valda exempel från klassens undersökningar.

För en oinvigd låter det ganska komplicerat att bygga upp världar och göra experiment med hjälp av digitala kartor. Men eleverna är vana och många vill gärna hjälpa till, berättar Jonas Lindahl.

– De som inte tycker att skolan är så himla kul i vanliga fall men gillar att spela spel får en helt ny position i klassen. Det är motivationshöjande för de flesta.

Ännu har han inte stött på några större problem, även om det naturligtvis alltid finns en risk att hamna snett om man inte har fokus på det centrala innehållet och lärandet.

Och resultatet då? Vad kom eleverna fram till? Jo, ju högre höjd ett föremål släpps från desto snabbare faller det – i verkligheten som i Minecraft!