Friskolekommittén har tvingats skjuta upp sina förslag ännu en gång. Nya regler som ska hindra att friskoleföretags vinster drabbar elever splittrar partierna både inom och mellan blocken.
För tredje gången har kommittén fått skjuta på sitt slutdatum, nu till den 1 mars. Partierna skyller förseningen på varandra. Men målet är fortfarande att nå en överenskommelse mellan regeringspartierna, Socialdemokraterna (S) och Miljöpartiet (MP).
I januari lades ett förslag till betänkande fram, men på några punkter gick det inte tillräckligt långt för S del. En tvistefråga är ökat kommunalt inflytande när Skolinspektionen ska besluta om tillstånd för en friskola att starta. S vill ha ett obligatoriskt samråd mellan kommun och friskoleföretag med mål att ingå ett samarbetsavtal. Utan ett sådant avtal ska tillståndsprocessen ta längre tid än annars.
Allianspartierna och MP ser S-förslaget som en möjlighet för socialdemokratiska kommunpolitiker att obstruera och fördröja etablering av nya friskolor.
- I praktiken blir det ett kommunalt veto, även om S inte vill kalla det för det, säger en källa till TT.
S vill också framhäva att lärartäthet har betydelse för undervisningens kvalitet, gärna inskrivet i lag, så att Skolinspektionen tar större hänsyn till detta vid sina inspektioner och i sina beslut. Dessutom anser både S och MP att offentlighetsprincipen ska gälla för friskolor. De har dock förståelse för att det kan krocka med behovet av att ha företagshemligheter och vill låta utreda frågan.
MP:s främsta krav är att friskoleföretag, som är aktiebolag, i sin bolagsordning skriver in att huvudsyftet är att bedriva utbildning och inte att sträva efter vinst. Det fanns dock inte med i förslaget till betänkande och regeringspartierna är tveksamma.
Från rödgrönt håll misstänker man att förhandlingarna drar ut på tiden på grund av att C och KD är mindre intresserade av blocköverskridande regler än M och FP. Deras smärtgräns för att gå med på förslag som kan framstå som friskolefientliga är lägre.
Om partierna misslyckas att komma överens kan friskolor i stället bli en valfråga. Det skulle glädja en del borgerliga valstrateger som lockas av att utmåla de rödgröna som friskolefientliga, särskilt i storstadsregionerna där friskolorna är många.
Maria Davidsson/TT Peter Wallberg/TT