Rauni Karlsson har undersökt hur barn gestaltar demokrati i förskolan genom att ta ansvar, visa omsorg och respekt. Hon har också upptäckt skillnader mellan hur pojkar och flickor agerar.
Hennes avhandling visar att barn mellan 3 och 6 år gestaltar demokratiska värden på många sätt i förskolans vardag. De tar ansvar bland annat för innehållet i leken och för sina egna handlingar. Omsorg visar barnen genom att uppmärksamma andra barns behov, egenskaper, utsatthet, eller välbefinnande och delaktighet i leken. Respekt syns framför allt för förskolans regler, för de vuxnas maktposition och andra barns intressen. Men studien visar också att sättet att gestalta värdegrunden skiljer sig åt mellan pojkar och flickor.
– Flickorna blir lätt ”hjälpfröknar” som ser till hela gruppen och försöker bidra till välmående, medan pojkarna ägnar sig mer åt sitt eget intresse.
I Rauni Karlssons studie var flickorna benägna att ta ansvar genom att städa undan leksaker både efter sig själva och efter pojkar som struntade i det.
Samtidigt visade pojkarna i studien omsorg på ett mer subtilt sätt än flickorna genom att individuellt och direkt stötta andra barn som uttryckte utsatthet. Ibland kanske vuxna inte ser detta omhändertagande.
– Flickorna är mer verbala, säger Rauni Karlsson.
I studien pratade de mer än pojkarna om omsorg och att ”alla ska städa”.
Även sättet att visa respekt på skiljde sig något mellan könen.
– Pojkarna vågade hävda sin rätt även om de inte fick igenom den mot den vuxne, säger Rauni Karlsson.
Hon har även sett att könstillhörighet är viktigt för hur leken och samspelet utvecklas. Barnen grupperar sig tidigt i pojk- och flickgrupper och även i lek som ser ut att vara könsöverskridande kan barnen tala om ”vi och dom” – flickor och pojkar.
Frågan är vilken roll pedagogerna spelar i hur inflytande och ansvarstagandet i barngruppen utvecklas och om flickor och pojkar lär olika?
Rauni Karlsson tipsar förskollärare att starta en kritisk observation med loggbok för att se vilken demokratisk kultur som uttrycks i den egna barngruppen. Inkluderande, eller kanske exkluderande? Olika hos pojkar och flickor? Utifrån det kan arbetslaget arbeta vidare med att förändra rutiner eller förhållningssätt i olika situationer. Det är viktigt att våga se problem för att inte bidra till att begränsa barn eller tillskriva dem olika sysslor. Rauni Karlsson betonar att barn agerar både utifrån de rutiner de har uppfattat från pedagogerna och utifrån den kamratkultur som de själva utvecklat i sin egen grupprocess.
I förskolan pågår samspel på tre nivåer: mellan barn och barn, barn och pedagog och mellan pedagogerna. Alla samspel påverkar helheten och vilka värden som levs i förskolan enligt Rauni Karlsson.
– Det är viktigt att titta på maktordningen, vilken betydelse får den för barns lärande och utveckling? Hur förstår vi barn där de är och deras värdegemenskaper?
Annars riskerar förskolan att bidra till att cementera könsroller där flickor tar ansvar för gruppen och omsorgen, medan pojkar ifrågasätter makten och odlar sina egna intressen.