Lärarlyftet måste förlängas. Det är en rimlig konsekvens av att särskolan får längre tid på sig att skaffa behörig personal, anser Lärarförbundet. Men regeringen tvekar.
Lärarförbundet har drivit frågan om en tidsfrist för särskolan och välkomnar att regeringen nu föreslår detta.
– Det är ett förslag som öppnar vägar. Samtidigt ställer det krav på att staten och huvudmännen tar sitt ansvar för lärarnas fortbildning, säger Jan Gladh, ombudsman på Lärarförbundet.
För huvudmännen handlar det om att skicka sina obehöriga lärare på fortbildning.
– År 2018 har huvudmännen och rektorerna haft sju år på sig att låta personalen få adekvat utbildning. Det är lång tid. Om de trots det tycker att lagstiftningen är omöjlig att leva upp till, så får de sätta press på regeringen, konstaterar Jan Gladh.
För statens del handlar det om att se till att det finns utbildningar att gå. Lärarförbundet kräver därför i en skrivelse till regeringen att Lärarlyftet 2 förlängs. Som det ser ut i dag löper det ut 2015.
Anders Garpelin är professor och programansvarig för speciallärar- och specialpedagogutbildningarna vid Mälardalens högskola, ett av de lärosäten som erbjuder Lärarlyftet 2.
Om fortbildningen förlängs med samma intag ytterligare tre år tror han att särskolan kan lyckas med att få närmare hälften av sina lärare behöriga till 2018. Men då krävs också att kommunerna och lärarna själva får högre ekonomisk ersättning, påpekar han. I dag får huvudmännen 500 kronor per högskolepoäng, vilket betyder 7 500 kronor per termin vid halvfartsstudier.
– Det är otroligt lite pengar om du till exempel ska betala lön och sociala avgifter till en vikarie, säger Anders Garpelin.
Många lärarlyftsstudenter får dessutom inte någon som helst kompensation för inkomstbortfall, framhåller han.
– De får inte heller böcker, inte reseersättning och de satsar sin fritid på att läsa. Det är något av Florence Nightingale över lärarkåren. Vilka andra yrkesgrupper skulle satsa så här på att vidareutbilda sig i princip utan ersättning så att arbetsgivaren ska få behörig personal? frågar han retoriskt.
Bertil Östberg, statssekreterare på utbildningsdepartementet, kan inte svara på huruvida det blir en förlängning av Lärarlyftet 2.
– Det är klart att vi funderar över hur vi ska hantera fortbildningen framöver, men inga beslut är tagna, säger han.
Regeringen har inga planer på att höja bidraget i Lärarlyftet.
– Huvudmännen har ett ansvar att se till att ha behöriga lärare i alla skolformer och då är det också rimligt att huvudmännen avsätter resurser, säger Bertil Östberg.
Möjligheten att få tillgodoräkna sig tidigare studier är viktig för många studenter. Av de cirka 50 särskoleanställda som går Lärarlyftet på Mälardalens högskola har drygt 40 procent fått validera minst ett poäng. De som exempelvis har läst specialpedagogprogrammet mellan 2001 och 2007 får validera 30 av 90 poäng.
Roger Åkermanär samordningsansvarig för de specialpedagogiska utbildningarna vid Malmö högskola. Han betonar allas rätt att få sina meriter validerade, samtidigt som han varnar för enkla sätt att skaffa sig en högre yrkesexamen:
– Om man vill lyfta kunskapsfrågorna i särskolan måste man ge en gedigen utbildning. Då får man inte tänka i snabba vägar. Det måste finnas en jämförbarhet mellan studierna inom Lärarlyftet och de reguljära programmen, säger han.
Han menar att särskolan står inför ett välkommet paradigmskifte med ökat fokus på elevernas utveckling i relation till kunskapsmålen. En sådan omställning tar tid och Roger Åkerman tycker därför att det är bra om särskolan får tidsfrist till 2018. Han har dock farhågor för hur det ska gå att få särskolans anställda behöriga.
– Många har kommit upp i åren och kanske inte känner motivation att börja studera. Särskolans elever är ofta mer sårbara för avbrott i sina vardagliga relationer. Om deras lärare ska gå en speciallärarutbildning krävs det att skolan har en genomtänkt strategi.
Men obehöriga lärare inom särskolan är sugna på att skaffa sig behörighet, åtminstone att döma av söktrycket till Lärarlyftet 2. Samtidigt som flera av Lärarlyftets andra kurser går halvfulla, var det i höstas mer än två sökande till varje plats till speciallärarutbildningen med inriktning mot utvecklingsstörning. Och intresset är stort även inför våren, enligt Mikaela Zelmerlööv, projektledare för Lärarlyftet på Skolverket.
– Det finns fler intresserade lärare än antalet platser som lärosätena har lyckats få fram.