Det är hög tid att rensa bland lärarnas alla arbetsuppgifter. Allt som inte leder till tydligt bättre skolresultat måste ifrågasättas.
Det blir allt tuffare på svensk arbetsmarknad. Snart sagt varje vecka kommer nya rapporter om ökad stress och sömnsvårigheter. Allt färre ska göra allt mer, nästan oavsett bransch. Värst utsatta är yrken där kvinnorna dominerar.
För lärare är läget särskilt allvarligt. En helt ny undersökning visar att lärare är den yrkesgrupp vars arbetsbelastning ökat mest.
Undersökningen, gjord av SCB för tidningen Du & jobbet, konstaterar att 84 procent av lärare i grundskolan har fått en märkbart ökad belastning de senaste fem åren. För lärare i förskola, fritidshem och gymnasieskola är siffrorna nästan lika höga. Även skolans chefer ligger klart över snittet.
Detta är inget nytt men för politiker och skolansvariga borde alla larmklockor ringa. Flera tidigare undersökningar visar samma sak. Lärarna hamnar i topp i TCO:s stressbarometer och är den yrkesgrupp som har svårast att koppla av och är mest fysiskt uttröttade. Lärarförbundets egen undersökning från 2011 visar att 8 av 10 lärare anser att arbetsbördan ökat på bara ett år.
Den svenska skolan har genomfört många och stora reformer de senaste åren och lärarna och undervisningen har påverkats negativt. Det finns helt enkelt inte mer tid till fler arbetsuppgifter. Den som vill lägga på lärarna mera, oavsett om det är regeringen, skolhuvudmännen eller den enskilda skolledningen, måste ta bort något annat.
I vågen av dokumentationshets som dragit fram över skolan har mycket av det ursprungliga lärararbetet gått förlorat. Lärare ska naturligtvis dokumentera elevernas framsteg och lärande. Men i dag går för mycket tid till papper, planer och dokumentation.
Pendeln har slagit för långt. Lika viktigt som det är att ta fighten för heltid för dem som tvingas till deltid, lika viktigt är det att lärare i praktiken får gå tillbaka till heltid. Tusentals lärare jobbar oerhört mycket mer i dag, utan att det värderas.
Lärarnas ohållbara vardagär långt ifrån bara ett lärarproblem. Tillsammans med den låga lönen är hög stress och arbetsbelastning de viktigaste anledningarna till att så få unga väljer läraryrket. Därför har Sverige en icke-kö till lärarutbildningen. Därför har Sverige en nationell lärarkris där färre vill vara och bli lärare.
Vi måste sätta gränser för och i vårt arbete och använda ett professionellt nej. Lärare måste hålla ett helt yrkesliv — för elevernas skull.
Uppbackningen från de skolansvariga för gränssättning är mycket liten. Pappershögarna växer på lärares skrivbord. Kursplaner ska brytas ned och konkretiseras i minsta beståndsdel och alla elever ska få skriftliga omdömen i alla ämnen och alla årskurser.
Det är inte ovanligt att en lärare ger över 400 omdömen per termin. Ett skräckexempel från i höstas är 576 omdömen för en enda lärare.
Ingen yrkeskår ska behöva ha så hög belastning och så dålig uppbackning. Vad hjälper mäthysterin om resurser inte kan sättas in? Lärare kan inte göra mera av allt. Nu måste det rensas på lärares bord. Här får ingenting vara heligt. Allt som inte tydligt leder till bättre skolresultat måste ifrågasättas. Något annat har Sverige inte råd med.