Filmstjärnor på matten

Hannes filmar med mobiltelefonen när Emelie och Isabelle ritar en talpyramid på tavlan och förklarar vilka tal som ska finnas i pyramiden.

– Jag heter Emelie.

– Jag heter Isabelle och vi ska förklara en talpyramid. I första rutan ska det stå nio och i nästa ruta 11. Nej, det blev fel. Vi får börja om.

Hannes sitter på en stol framför dem och filmar.

– Ska jag stoppa? Hur gör jag då?

Läraren Pernilla Bredberg visar honom var han ska trycka för att börja om. Bakom Hannes trängs klasskompisarna som följer redovisningen. Emelie och Isabelle börjar om. Den här gången går det bättre. Isabelle skriver in siffror i rutorna i pyramiden samtidigt som hon och Emelie räknar och berättar hur de tänker.

– De två tal som är under ska bli det tal som är rakt över. Det är likadant hela vägen tills man löst hela pyramiden och kommit till den översta rutan som ska bli 17 plus 11 lika med 28, säger Isabelle och pekar i talpyramiden.

Utanför klassrummet övar Tilda och Zalina inför att det blir deras tur.

– Jag säger att man kan låtsas att det är ett osynligt plustecken mellan varje tal och att man adderar ihop talen längst ner i pyramiden först, säger Tilda.

– Men vi måste berätta att vi ritade varsin pyramid på ett papper först, utbrister Zalina.

De bestämmer att de ska klippa ut en talpyramid som de har gjort i förväg och tejpa upp den på en skåpsdörr när de redovisar. De ska turas om att prata men är osäkra på om redovisningen blir för lång.

– Vi kan säga att man kan göra egna talpyramider hemma och att det går att göra jättestora pyramider om man gör fler rutor, föreslår Tilda.

Men i sista stund bestämmer de sig för att bara berätta hur de löst uppgiften. Efteråt är Zalina nöjd med redovisningen.

– När filmen finns på bloggen ska jag titta på den och kommentera att det är kul med talpyramider.

Pernilla Bredbergär lärare på låg- och mellanstadieskolan Rånnums skola i Vargön utanför Vänersborg och matematikutvecklare i kommunen. Hon fick idén till att låta sina elever göra egna mattefilmer på konferensen ”Framtidens lärande” i Stockholm för två år sedan. Hon inspirerades av Årstaskolans arbetssätt att göra mattelåtar som filmades och lades ut på webben.

– Jag åkte till Årstaskolan på studiebesök, imponerades av deras arbete och förstod att arbetssättet är överförbart till vilket ämne som helst. Men jag har valt att börja med kortfilmer i matematik och NO, säger Pernilla. Hon har upptäckt många vinster med arbetssättet.

– De flesta elever tycker att det är roligt, vilket gör min undervisning roligare. Eleverna är koncentrerade och de lyssnar noga på varandras redovisningar framför kameran. Det är också ett effektivt sätt att få dem att prata kring matematiska strategier, vilket varit svårt tidigare.

Hon berättar att det finns tydliga kopplingar till målen i Lgr 11. Eleverna tränar problemlösning, de lär sig att synliggöra matematiska begrepp, de använder olika metoder när de löser räkneuppgifterna och de resonerar kring matematik.

– Barnens självkänsla växer. De upptäcker att andra människor ser deras filmer. Förra året hade vi 15 000 besökare på bloggen. Det är galet många, eleverna är så stolta!

Men några elever gillar inte att bli filmade. Pernilla betonar att det är viktigt att respektera deras vilja.

– Risken är att de eleverna som inte vill bli filmade hamnar lite utanför. Jag brukar därför låta dem redovisa på samma sätt som de andra, men utan mobilkamera.

Hon har introducerat filmandet stegvis. Först skapade hon en klassblogg som via länkar till Youtube publicerar klassens filmer på webben. I de första filmerna sjunger klassen till Årstaskolans förinspelade mattelåtar.

– Det kändes viktigt med en lustfylld start som väckte intresse.

Därefter började de filma i halvklass. Den första uppgiften var att låta eleverna bygga klot, koner och kuber. De som ville fick berätta hur de hade gått tillväga samtidigt som de filmades. Numera brukar Pernilla ge eleverna räkneuppgifter som hon har upptäckt att många har svårt för. Talpyramider, likheter mellan tal och omgruppering i addition är några exempel på uppgifter som blivit mattefilm.

– Jag väljer ut uppgifter som vi fördjupar oss i.

Före varje inspelning brukar Pernilla ha en gemensam genomgång av räkneuppgiften och eleverna får tillfälle att diskutera olika lösningar. Sedan övar eleverna innan de redovisar framför kamera. Pernillas tumregel är att alla filmer med trams tas bort. Det känner alla till. Därför är det full koncentration när Ola trycker på inspelningsknappen och Zalina och Tilda ska redovisa.

– Ett, två, tre, kör! uppmanar Ola och riktar mobilkameran mot de förväntansfulla tjejerna.