Socialdemokraterna vill ha obligatorisk gymnasieskola och skolplikt upp till 18 år. Förslaget läggs fram på partikongressen i april. Ett ambitiöst men realistiskt steg, anser partiordförande Stefan Löfven.
Gymnasieutbildning är i dag en förutsättning för att unga ska klara sig på arbetsmarknaden, skriver Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven och partiets utbildningspolitiske talesman Ibrahim Baylan på Dagens Nyheters debattsida på onsdagen.
Regeringen väljer konsekvent bort investeringar i utbildning och gör stora nedskärningar i gymnasieskolan. 675 miljoner kronor bantades bort på gymnasiet 2012 och ytterligare nedskärningar på 1.360 miljoner planeras för 2014, skriver de. "Sverige har nu den första regeringen i vår historia som sänker utbildningsambitionerna för nästa generation".
De två anser att det ska finnas en möjlighet till dispens från den obligatoriska gymnasieskolan för den som har mycket goda skäl. Det bör också införas fler vägar till gymnasieexamen. Folkhögskolornas roll ska utvecklas och elever ska få möjlighet att kombinera gymnasiestudier med praktik. Yrkesprogrammen bör ändras så att de får en närmare koppling till de relevanta branscherna.
Den här reformen kommer att kräva resurser. Men kostnaderna för att låta unga hamna utanför arbetslivet är betydligt högre, anser de. Enligt Stefan Löfven är ungdomsarbetslösheten en social bomb.
— Utan gymnasieutbildning kommer du bara längre och längre från arbetsmarknaden, säger han på en pressträff.
Utbildningsminister Jan Björklund avfärdar det socialdemokratiska förslaget som "ett gigantiskt luftslott".
— Problemet är att tiotusentals ungdomar varje år hoppar av gymnasiet. En studentexamen kräver hårt arbete och studiemotivation, men man kan inte lagstifta fram motivation.
Ansvaret för att skoltrötta elever verkligen går klart utbildningen måste ligga på kommunerna och skolorna, kontrar Stefan Löfven.
— Barn som får förväntningar på sig och rätt stöd kommer mycket längre än barn som inte har några förväntningar på sig. Det håller inte att curla ungdomar rakt in i arbetslöshet, säger Löfven.
Jan Björklund påpekar att socialdemokraterna tidigare krävt att alla gymnasieutbildningar, inklusive yrkesutbildningarna, ska ge högskolebehörighet. Regeringen vill att det ska vara valfritt.
— När man nu dessutom kräver att alla ska läsa en treårig utbildning innebär det att Sverige blir det första landet i världshistorien som kräver att alla måste bli universitetskompetenta. Det är en så total verklighetsflykt att man tar sig för pannan.
I debattartikeln hävdas att regeringen skär ner anslagen till gymnasieskoln med över 2 miljarder kronor mellan 2012 och 2014. Siffertrixande, enligt Björklund.
— Den här regeringen ger i år ungefär 6 miljarder mer till skolväsendet än vad Baylan gjorde 2006 när han var skolminister. De har valt ut en post som minskar, men det finns andra poster som kompenserar för det.
Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén tycker att förslaget om obligatorisk gymnasieskola är ”intressant”.
– En obligatorisk gymnasieskola skulle öka trycket på huvudmännen att ta ansvar för att alla ungdomar får en gymnasieutbildning. I dag behöver alla unga en gymnasieutbildning för att få jobb och för att bli en medveten samhällsmedborgare.
Men det betyder inte att Lärarförbundet ställer sig bakom förslaget om en obligatorisk gymnasieskola.
– Vi säger varken bu eller bä. Vi ser plussidor, men vi ser också att en skolplikt inte kommer åt de brister som finns i både gymnasieskolan och i den redan obligatoriska grundskolan. Det allra viktigaste för att komma åt de bristerna är att lärarna får rätt att sätta in de åtgärder som behövs för eleverna.
Inte heller Lärarnas Riksförbund säger ja eller nej till förslaget. I ett pressmeddelande förklarar förbundet att det är ”oerhört viktigt att gymnasieskolan, om den blir obligatorisk, ändå håller högsta kvalitet.”
Maria Stockhaus (M), ordförande i beredningen för utbildningsfrågor på Sveriges Kommuner och Landsting, dömer helt ut förslaget.
– Nästan alla ungdomar går vidare till gymnasiet. Att tvinga dem som inte vill är ingen bra lösning. Det stora problemet är inte att få söker till gymnasieskolan, utan att så många elever hoppar av den. Då gäller det att fokusera på att göra gymnasieskolan så attraktiv som möjligt.
Grundskolan är obligatorisk. Varför ska inte gymnasiet vara det?
– Skolplikten i grundskolan handlar om barns rätt till en grundläggande utbildning. Men på gymnasiet talar vi om nästan vuxna människor.
(uppdaterad kl 14.10 och 16.40)
LÄRARNAS TIDNING–TT