Familjen Wohlfart anlitar läxhjälpsföretag som startats av två lärare.
— Varsågod?
— You are welcome.
I köket hemma hos familjen Wohlfahrt på Lidingö repeterar yngste sonen Sixten inför fredagens engelskaprov. I tät dialog med Jonatan Arnö går han igenom moment efter moment under en timme.
Jonatan Arnö har arbetat hela dagen på en förskola och i kväll jobbar han extra ett par timmar som läxhjälpare. Han gick ut gymnasiet i våras och siktar på studier i USA till hösten.
— Läxhjälp är nog det roligaste extrajobb jag haft. Det är svårt och utmanande, men också tillfredsställande att kunna hjälpa någon att höja sitt betyg, säger han.
För Sixtens mamma Elisabet Wohlfahrt har läxhjälpen varit till stor nytta i en stressad vardagstillvaro, där både tid och förmåga att hjälpa barnen med läxorna ibland saknas. Elisabet är kommunikationsansvarig på ett företag och hennes man är egen företagare. För läxhjälpen betalar de 200 kronor i timmen och det brukar bli fyra timmar i veckan.
Sixten har dyslexi och behöver ganska mycket support för att klara skolarbetet.
— Han får extra stöd av lärare i skolan och det är bra men inte tillräckligt. Tyvärr har skolorna inte nog med resurser till att hjälpa alla elever, säger Elisabet Wohlfahrt.
Sixten Wohlfahrt, som går i sjuan, tycker att läxhjälpen ger honom mycket. I skolan saknas ofta den studiero han behöver för att koncentrera sig.
— Hemma är det mycket lugnare och då blir det lättare, säger han.
Jonatan Arnö arbetar på företaget Lyfta AB som drivs av lärarna Malin Tyrén Bakken och Annika Olin. I dag har företaget cirka 35 läxhjälpare som arbetar på deltid. De flesta är unga och minimikravet är att de ska kunna ge läxhjälp i alla ämnen till och med årskurs nio. Alla läxhjälpare utbildas i ett coachande förhållningssätt.
— Det är ett kvalificerat arbete. Förutom kunskap i ämnena måste man vara social och kunna bli en personlig förebild för eleven. Man kommer in i elevens privata sfär på ett annat sätt än i skolan, säger Malin Tyrén Bakken.
Hon betonar att läxhjälparna inte undervisar eleverna. De kan ta över en del av föräldrarnas insatser för att repetera och nöta in kunskaper, men inte lärarnas pedagogiska arbete.
— Läxhjälpare kan ha kompetens som föräldrarna saknar i ett ämne, men de ska inte vara professionella undervisare. Skolans pedagoger ska stå för det pedagogiska.
Annika Olin ser inte rut-avdraget för läxhjälp som ett hot mot likvärdigheten i skolan. Snarare har debatten kring avdraget bidragit till nya kreativa lösningar, tycker hon.
— Det har kommit fram nya alternativ som gratis läxhjälp på skolor och genom föreningar. Det här är bara början. Med nya möjligheter på nätet blir det ännu mer individuell handledning i framtiden. Forskning visar att det är ett effektivt sätt att lära sig på, säger hon.
Hemma hos familjen Wohlfahrt är det dags för storasyster Olga, som går i nian, att få hjälp av Jonatan Arnö. Kvällens uppgift: Hur man skriver en bokrecension.