I rektors arbetsmiljöansvar kan fastighetens underhåll ingå även om det inte uttryckligen delegerats. Men det förutsätter att rektor kan agera självständigt och har tydliga befogenheter.
En dom i Svea Hovrätt (mål b 2169–12) som kom sent i höstas tar upp frågan. Den bygger på fallet där tre elever föll ut genom ett fönster i sin skola och skadade sig. Åtal väcktes mot skolans rektor för arbetsmiljöbrott. Åklagaren ansåg att rektorn inte hade vidtagit tillräckliga åtgärder för att förebygga olycksfallet. Olyckan orsakades av att fönstret inte hade en säker spärranordning och att det inte var i spärrläge. Därför gav det vika när barnen lutade sig mot det.
I domstolen ställdes bland annat tre frågor: Hade rektorn ansvar för arbetsmiljön på grund av sin anställning som rektor, även när ansvaret inte uttryckligen delegerats till henne? Hade rektorn brustit i sitt arbetsmiljöansvar? Hade den före detta rektorn ansvar för händelsen även om den inträffade efter att hon slutat?
Tingsrätten fann att ansvaret för arbetsmiljön inte uttryckligen delegerats till rektorn och att det i rektorsanställningen inte ingick ett generellt ansvar för skolans säkerhet – och det oavsett om rektorn själv uppfattade att hon hade ett generellt ansvar för arbetsmiljön eller inte. Tingsrätten fann alltså att rektorn inte hade haft ansvar för fönstersäkerheten i skolan och ogillade åtalet.
Hovrätten kom fram till en motsatt bedömning och menade att rektorn i det aktuella fallet hade ett arbetsmiljöansvar för skolan eftersom hon själv och även hennes omgivning hade uppfattat och agerat som om hon och rektorerna i kommunen hade det ansvaret. Hovrätten fann också att rektorn hade haft nödvändig kompetens, självständighet och att hon hade beslutsbefogenheter för att kunna ha ett övergripande arbetsmiljöansvar på skolan.
Frågan som hovrätten ställde därefter var om rektorn hade brustit i sitt arbetsmiljöansvar. Utredningen hade visat att olyckan orsakades av att spärranordningen på skolfönstret inte borde ha monterats på den typen av fönster som skolan hade och att den inte var ”barnsäker”. Spärranordningen hade installerats under den tid som rektorn hade arbetat på skolan men hovrätten ansåg att rektorn inte hade haft anledning att tro att spärranordningen inte var monterad på rätt sätt eller att den inte var säker. Rektorn hade nämligen inte fått någon indikation om att det fanns problem med spärranordningen eller fönstersäkerheten efter att spärranordningen installerats. Hovrätten ansåg därmed att rektorn inte hade brustit i sitt arbetsmiljöansvar. Åtal mot rektorn ogillades således även av hovrätten.
En ytterligare fråga som behandlades i domen var om en rektor kunde åläggas ansvar för en händelse som hade inträffat efter att hon slutat sin anställning. Åklagaren menade att konsekvensen av rektorns underlåtenhet att förebygga arbetsmiljörisker under sin anställning hade visat sig först efter att rektorn slutat och därför hade rektorn ett ansvar även efter att hennes anställning upphört.
I princip höll hovrätten med åklagaren och anförde att ansvar för arbetsmiljöbrott kunde komma i fråga för en arbetsgivarrepresentant även efter att han eller hon slutat sin anställning. Ansvaret förutsätter dock att det finns ett tydligt orsakssamband mellan underlåtenheten och den skada som uppkommit. Domstolen betonade dock att vid prövning av orsakssambandet måste beaktas den tid som gått sedan ansvaret upphörde och händelser som inträffat efter anställningen.
Det finnas några generella slutsatser som man kan dra av hovrättens dom. För det första att arbetsmiljöansvar även kan omfatta händelser som inträffar efter att den ansvarige har slutat i sin anställning. Ansvar förutsätter dock ett tydligt orsakssamband och detta orsakssamband tunnas ut allt eftersom tiden går.
För det andra kan en rektor ha ansvar för skolans arbetsmiljö även utan uttrycklig delegering av arbetsmiljöuppgifter och i detta ansvar kan även ansvar för fastighetens underhåll ingå. Ett sådant ansvar förutsätter dock att rektorn har kunskaper, kan agera självständigt och har befogenheter. Vid oklarhet är det viktigt att det klargörs vem som har ansvaret för fastighetens inre och yttre underhåll. Att klargöra det är en viktig arbetsmiljöfråga, inte minst för rektorns egen del, men krävs också för att trygga elevernas och personalens arbetsmiljö och säkerhet. Är det oklart bör rektorn returnera ansvaret till en överordnad.