Många lärare och lokaler. Möten innan proven, samrättning och gemensam analys. Färila skola har en organisation kring de nationella proven som ska ge alla elever största möjlighet att lyckas.
– Det kommer att bli många prov för lärarna och klasserna som ska genomföra nationella provi vår. Det gäller att tänka organisation och planera i god tid, säger Marianne Andersson som är SO-lärare1–7 och blivande specialpedagog på Färila skola i Ljusdals kommun.
Det handlar om att ta reda på vad eleverna behöverför att lyckas. Någon ska ha en dator, en annan lyssna på texten, några sitta i mindre grupp, någon sitta ensam med en lärare, vissa behöver röra på sig några gånger.
– Nästa år blir ett läroår för SO. Alla ska göra de nationella proven, men de behöver inte vara betygsgrundande. Lärare kan ta tillvara på resultaten och se vilka lärdomar det går att dra på organisations-,
klass- och individnivå, anser Lisa Sjöström.
Hon är SO-lärare 4–9 i Ljusdals kommun. Under drygt tio år arbetade hon, tillsammans med skolans
dåvarande specialpedagog, med att utveckla en organisation för arbetet med nationella prov och diagnosmaterial. Just nu går hon forskarskola i geografi och arbetar med det nationella provet i geografi .
Det började med att specialpedagogen insåg att det krävs ett medvetet arbete om lärare ska lära sig
något av de nationella proven. Hon såg också till att lärarna som genomförde dem samrättade med lärare från andra skolor. Resultaten är inte bara elevernas utan även lärarnas. De utvärderar sitt eget arbete också, poängterar Lisa Sjöström.
– Vi såg till exempel att eleverna hade dåligt resultat på argumenterande text. Men vi hade inte arbetat med det och eleverna hade inte fått någon chans att uppnå kunskapsmålen. I analysarbetet visade det sig att lärarna ibland bedömde texterna för hårt, ibland såg de bara till innehåll och andra gånger bara till skrivtekniken.
– Samrättningen var uppskattad och lärorik. Arbetet ledde bland annat till ett åtgärdsprogram för hela klassen där lärarna tittade på vad de behövde arbeta mer med så att eleverna skulle få möjlighet att nå målen. Ganska snabbt insåg lärarna att de måste planera innan proven och diskutera vad som skulle kunna bli problematiskt vid genomförandet.
I början lämnades resultaten till rektorerna, men efter något år kom de på att de var en kunskapskälla för de lärare som skulle ha proven året efter.
– Eftersom det var olika lärare som genomförde dem var det viktigt att delge varandra vad vi sett. Numera ingår alltid ett planeringsmöte innan proven. Vid provtillfället ska det fi nnas mycket personal och tillgång till flera lokaler, poängterar Lisa Sjöström och Marianne Andersson. Är det nationellt prov i matematik kan Marianne
till exempel sitta med den stora gruppen och ansvarig matematiklärare med dem som behöver lite stöd.
– Vet hon att någon kan lösa en uppgift, men låser sig på provet, kan hon pusha och hjälpa eleven att fokusera. Tillgång till fler lärare organiseras genom att andra klasser har prao, praktik eller idrottsdag. Efter provet får lärarna rättningstid för att ensamma eller tillsammans med en kollega sätta sig in i svaren. De diskuterar också vilka åtgärder som behövs. Det är det viktigaste, poängterar Lisa Sjöström.
Vårterminens struktur för prov och diagnoser ska vara klar på hösten.
– Allt ska vara förberett så att det bara är att genomföra.
I samband med att skolenheterna omorganiserades för några år sedan blev det tydligt att det fanns mer arbete som behövde synliggöras, till exempel arbetet med olika diagnosmaterial.
Lisa Sjöström och skolans dåvarande specialpedagog beslöt sig för att låta all personal ta del av
alla resultat – från förskoleklass till år 9. De bjöd in till en analysdag där de presenterade resultaten. Arbetet med analyser av resultat och åtgärder har blivit ett viktigt inslag i skolans utvecklingsarbete för en ökad måluppfyllelse, påpekar hon.
– Allt som görs är viktigt på alla nivåer. De som haft eleverna tycker att det är roligt att få veta hur det gick. De som ska ha dem är väl förberedda. När Marianne Andersson arbetade på lågstadiet tyckte hon att hon hade ganska bra kunskap om sin enhet. Genom arbetet med resultatanalyser och presentationer för hela skolan kan hon följa eleverna från förskoleklass till årskurs 9. Det har också blivit tydligare för eleverna vad de ska bli bedömda i, vilket skapar trygghet.
– Arbetet har höjt kvaliteten på undervisningen. Jag läser kursplaner och formulerar omdömen på ett annat sätt. Lisa Sjöström, som varit med från starten, betonar att det lett till en annan inställning till lärande och kunskapande.
– Det syns på de nationella proven och betygen. Skolledarens stöd är nödvändigt.
– Att arbetet kom underifrån är en styrka. Men utan vår rektor som gav stöd och förutsättningar hade resultatet kanske inte blivit lika bra.
I vår är det dags för nationella prov i SO. Marianne Andersson tror att proven kommer att synliggöra att lärare arbetat mycket med stoff och inte med förmågorna. De gamla proven i matematik, svenska och engelska har gett lärare hjälp att tolka läroplanens intention. I SO och NO är många osäkra.
– Vi har precis gått in i nya kursplaner. Det kommer att ta ett tag innan det satt sig. Hon jämför med när proven i NO infördes. Lärarna i skolan hade arbetat med labbrapporter i alla år och trodde att eleverna behärskade det. Men på proven visade det sig att eleverna inte kunde det.
– Det blev ett uppvaknande. Det skulle kunna bli på samma sätt med SO. Man tycker att man arbetat med förmågorna, men det visar sig att det inte varit tillräckligt tydligt vad eleverna ska bedömas i. SO är ett ämne där det ofta handlat om att ”göra klart”. Elever kan säga att de är klara och om jag frågar om de kan det, kan svaret bli ”Ska jag kunna det?”, berättar Lisa Sjöström.
– Jag tror att vi kommer att upptäcka att eleverna har svårt att generalisera vad de har lärt sig och ta med sig en förmåga till ett annat ämnesinnehåll. Hon tar hållbarhetsfrågor som exempel. Om eleverna arbetat med hållbarhetsfrågor och Östersjön och det kommer en fråga som handlar om hållbarhetsfrågor kopplat till Arktis kan det hända att eleven inte känner igen sig.
En annan svårighet kan vara att eleverna är ovana vid att en annan än deras egen lärare ställer frågorna. Provens utformning kan göra dem osäkra, de kan också vara ovana vid frågeformerna.
Helene Haglund och Bertil Skogh, som undervisar i klass 6, tycker att de nya proven ska bli spännande och utmanande.
– Det blir ett kvitto på hur vi ligger till och hur jag ska fortsätta min undervisning, säger Helene Haglund.
Bertil Skoog tror att nationella prov kan höja statusen på ämnena.
– Det ska bli intressant att se om eleverna fått de kunskaper som jag tror att min undervisning har innehållit. Att skapa bestående kunskap är en utmaning.
Organisationen är ett stöd, tycker Helene Haglund.
– Vi har extra personal och kan sitta i många klassrum. Jag har till exempel en sva-lärare som är med
och kan förklara begrepp. Att använda gamla nationella prov är ett bra sätt att förbereda eleverna för proven och provsituationen. Det är också ett sätt för lärarna att stämma av elevernas kunskapsutveckling och ger lärarna ett extra tillfälle att öva sig på att bedöma svaren, betonar Helene Haglund.
– Vi pratar mycket med eleverna om proven och kopplar till kursplanerna
Text: Karin Björkman