Nedskärningarna i fritidshemsverksamheten gör att många föräldrar känner oro när deras barn vistas i fritidshemmet. Det visar en nationell enkätundersökning.
Fritidshemmen är en bortglömd och nedprioriterad verksamhet. Det konstaterar fackförbundet Kommunal i rapporten ”Har någon sett Matilda? Vad fritidshemmen är och vad de skulle kunna vara”.
Rapporten är framtagen för att visa vilka konsekvenser nedskärningarna i fritidshemsverksamheten fått för barnen, personalen, föräldrarna och samhället i stort.
Den bygger på intervjuer med Kommunals medlemmar som arbetar i fritidshem, det vill säga barnskötare, fritidsledare, elevassistenter med flera, och en enkätundersökning riktad till ett representativt urval på 1 000 föräldrar med barn i åldern sex till nio år som går i fritidshem, samt tidigare forskning.
Slutsatsen är attnedskärningarna bland annat lett till att fritidshemmen har svårt att garantera barnens säkerhet. Att barn och personal utsätts för trängsel, hög ljudnivå och konflikter. Att fritidshemmet är förvaring snarare än utvecklad verksamhet. Att var tredje förälder är orolig för sitt barn när det är i fritidshemmet och att hälften av föräldrarna känner press att hämta tidigt.
Att inte alla barn får det stöd de behöver är en förlust för samhället, anser Kommunal. Särskilt hårt drabbas barn med särskilda behov samt barn från socioekonomiskt utsatta familjer. Dessutom försämras barnfamiljernas ekonomi om föräldrarna känner sig tvungna att gå ned i arbetstid för att kunna hämta barnen tidigare, något som också leder till att antalet arbetade timmar i samhället minskar.
För att lösa problemenvill Kommunal bland annat att ett riktat statligt bidrag ska inrättas som kommuner kan söka för att förstärka personaltätheten och minska storleken på barngrupperna i fritidshemmen. Dessutom vill man att Skolverket får i uppdrag att ta fram krav på maximalt och rekommenderat antal barn i en fritidshemsgrupp samt antal barn per anställd vid fritidshemmen.