Vad är tyngdpunkten i det nationella provet i historia?
– Vi kommer inte minst att lyfta det som är nytt, som källor och metoder eller historiska framställningar. Men ambitionen är att inkludera alla förmågor.
Hur tänker ni kring att testa förmågorna kontra det centrala innehållet?
– Om man bara undervisar mot förmågorna kommer eleverna inte att klara provet, det blir både för vitt och för snävt. Men alla förmågor har ju koppling till det centrala innehållet och som lärare måste man då tänka vad tyngdpunkten ligger på i kursplanen för respektive stadium. Om man till exempel tar förmågan att använda sig av historia, så ser skrivningarna i det centrala innehållet olika ut beroende på om det rör mellan- eller högstadiet.
Vad mäter inte provet?
– Naturligtvis kan inte allt vara med, men provet ska signalera till lärarna vad som är viktigt i kursplanen. Då blir inte minst det som är nytt väsentligt att titta på.
I de texter ni skriver om provet lägger ni stor vikt vid resonemang och förmågan att resonera. Det verkar svårt att mäta – hur tänker du kring det?
– Det är ju inte så att provet ska bedöma resonemang i största allmänhet. Det handlar om att eleven ska kunna resonera kopplat till centralt innehåll, begrepp och aspekter i historieämnet. Det kan till exempel vara att resonera om varför det finns skillnader i olika historiska framställningar, men kopplat till något specifikt kunskapsområde.
Vilken typ av frågor kommer på provet?
– Vi försöker blanda olika typer av kompetenser. Det ska inte bara vara frågor som passar den som är duktig på att läsa långa textsjok och att skriva långt. På vår hemsida hittar man exempel på hur vi har tänkt.
Vad tror du kommer att vara svårt för eleverna på provet i just historia?
– De nya aspekterna i kursplanen. Det kan nog bli en utmaning för lärarna att träna eleverna i att använda sina kunskaper i historia i olika slags resonemang.
Hur kan lärare förbereda sina elever?
– Man ska utgå från kursplanen. Undervisar man enligt den kommer provet inte att vara något problem. Det är också bra att titta på alla exempelfrågor och öva dem med eleverna. Och att träna eleverna i att förklara och motivera sina svar. Viktigt är också att man tränar eleverna i att se samband över tid, och att man knyter samman och jämför olika epoker och teman.
Hur gick testomgången som ni hade med några utvalda klasser i våras? Vad var den viktigaste lärdomen som ni tog med er?
– Att resultaten varierar stort. Vi kunde också se att många lärare inte undervisar enligt nya kursplanen, utan är kvar i ett gammalt tankesätt. Vi såg också att vi inte kan ställa alltför öppna frågor. Vi måste ha med någon stödstruktur i form av till exempel begrepp som pushar igång eleverna i rätt riktning.
Johan Samuelssons kommentar:
– För årskurs 6 väljer jag den fråga som ligger ute på ”SO-bedömnings-sidan”. Där ska eleven resonera kring olika framställningar av Engelbrekt Engelbrektsson.
I uppgiften är det inte bara text, utan även två bilder. Vi har jobbat med tydlig kontrastverkan, men uppgiften förutsätter att eleverna har viss referensramskunskap som han eller hon aktivt använder. Denna uppgift visar hur vi tänkt kring att använda oss av stödstrukturer för att hjälpa eleven.
Du hittar exempel på frågor här.