Vad är tyngdpunkten i det nationella provet i religion?
– Tyngdpunkten i religionskunskapsprovet handlar om elevernas förmåga att föra resonemang om religion, etik och moral. Med största sannolikhet kommer frågor som berör världsreligioner och etik att finnas med, säger Annika Lindskog som leder ett pionjärarbete. Ingen annanstans i världen finns motsvarande prov i ämnet.
– Jag tror att provet kommer att leda till att religionskunskapen prioriteras upp i skolan.
Hur ser frågorna ut?
– Många frågor i provet är av öppen karaktär och eleverna ska skriva resonerande svar. Det finns också lucktester och flervalsfrågor. Att bara ha öppna frågor skulle ha inneburit att för få delar av kunskapskraven hade täckts. Från början tänkte jag mig enbart öppna essäfrågor. Men jag har ändrat uppfattning.
– Eleverna ska ges möjlighet att visa vad de kan på flera olika sätt, skrivförmågan får inte bli alltför avgörande. I våra flervalsfrågor måste eleverna föra ett inre resonemang och ha faktakunskaper för att välja ut de svarsalternativ som passar. Annika Lindskog kan se en brist i det kommande provet. Det finns inget muntligt delprov, vilket missgynnar svaga läsare. Efter de testomgångar som genomförts under det senaste året, återstår nu den sista utmaningen – att göra tydliga bedömningsanvisningar. Prestationen måste kunna bedömas på samma sätt av olika lärare.
Hur tänker ni kring själva bedömningen?
– Vi undersöker om det går att fånga vissa resonemang med flervalsfrågor i stället för mer svårbedömda öppna frågor. Vi har med lärare i projektet som bland annat provrättar. Deras bedömningar av elevsvaren spelar en viktig roll i utformningen av bedömningsanvisningarna. Det nationella provet ska vara ett stöd för lärarna, inte en belastning.
Annika Lindskog har sett att kunskapsluckor och ovana vid att resonera kring etik, har varit de största hindren för att lyckas på provet vid testomgångarna. Hon känner ingen tvekan över vad hon skulle ha tränat elever på inför provet.
– Att öva på skriftliga och muntliga resonemang. Jag skulle ställa öppna frågor och uppmuntra eleverna att se olika sidor av en företeelse.
Annika Lindskogs kommentar:
– Jag väljer ett lucktest om Kristendomens tre stora inriktningar. Testet mäter två saker: elevernas förmåga att föra enkla resonemang samt deras kunskaper i kristendomens inriktningar. De rent språkliga uttrycken för ett resonemang är givna i uppgiften. Resonemanget blir begripligt om eleven fyllt i luckorna på ett korrekt sätt.
Du hittar exempel på frågor här.