GEOGRAFI: ”Förmågan att se samband är en nyckel”
Vad är tyngdpunkten i det nationella provet i geografi?
– Vi utgår från de fyra förmågor som undervisningen ska utveckla. Proven kommer att undersöka om eleverna kan se samband, konsekvenser och lösningar på olika dilemman på miljö- och utvecklingsfrågor inom geografiämnet.
Hur tänker ni kring att testa förmågorna kontra det centrala innehållet?
– Varje förmåga kopplas till det centrala innehållet och är därför central kunskap inom geografiämnet. I bakgrundsmaterialet till proven, som lärarna kommer att få, anger vi vilken förmåga varje fråga mäter samt vilket centralt innehåll och kunskapskrav den berör. På så sätt hoppas vi att det blir tydligt.
Vad mäter inte provet?
– Stora delar av kursplanen kommer att testas. Men vi kommer inte att mäta det som geografin gick ut på tidigare: uppräkningar av städer eller floder i något enskilt utvalt land utan att det står i relation till något annat.
Ni lägger stor vikt vid resonemang och förmågan att resonera. Det verkar svårt att mäta?
– Det är svårt att mäta. Resonemang kan innebära en sak för mig, men något annat för dig. För att det ska blir en likvärdig bedömning måste vi börja med att definiera vad resonemang inom just ämnet geografi egentligen är. Vi gör just nu ett viktigt utvecklingsarbete: 32 lärare från hela Sverige träffades nyligen på Uppsala universitet och gick igenom elevers svar från en testomgång. De har skrivit bedömningsanvisningar till varje svar. Vår målsättning är att de ska vara så tydliga att lärarna ges förutsättningar att göra så likvärdiga och rättvisa bedömningar som möjligt.
Vad tror du kommer att vara svårt för eleverna på provet i just geografi?
– Att resonera. Många elever är inte vana vid det. Där måste lärarna träna dem. Dessutom kan många ha svårt att läsa kartor när de inte ser ut exakt så som de är vana vid, att Sverige och Europa är i fokus.
Hur kan lärare förbereda sina elever?
– Öva dem i att resonera om geografiska frågor och att använda kartböcker så att eleverna kan läsa en karta, det är många elever som inte kan det. Använd kartor där andra världsdelar är i fokus, där perspektivet är ett annat. Det är grundläggande inom geografi.
Hur gick testomgången som ni hade med några utvalda klasser i våras? Vad var den viktigaste lärdomen som ni tog med er?
– Att frågor är oerhört tolkningsbara. Därför jobbar vi nu hårt med att göra så precisa frågeställningar som möjligt. Dessutom har vi fått se över våra val av kartor, bilder och illustrationer. Det är viktigt att de är ett stöd när eleverna ska besvara frågan.
Lena Molins kommentar:För årskurs 6 väljer jag en fråga där eleven ska tänka hur han eller hon kan bidra till hållbar utveckling när han eller hon köper ett par jeans. Frågan är ett exempel på hur vi har försökt få uppgifterna att kännas relevanta i elevernas värld, de köper inte bilar eller andra ”vuxensaker”, de köper jeans.
Jag vill också lyfta just den frågan eftersom vi vill visa lärarna att hållbar utveckling består av tre områden: en ekologisk, en ekonomisk och en social dimension. Hållbar utveckling är tydligt framskrivet i nya kursplanen men det är vanligt att lärarna bara undervisar om den ekologiska dimensionen.