Leken är en grogrund för lärande

Våren 2011 fanns i tidningen Fritidspedagogen en intervju med Per Wetterblad, fritidspedagog på Igelboda skola i Nacka kommun utanför Stockholm. I intervjun berättade han om sitt estetisk-praktiska arbete och då framför allt om det lyckade närmiljöprojektet Falken flyger över Fisksätra och Saltsjöbaden som laddade fritidshemsbarnens närmiljö med positiv energi.

Parallellt med det arbetet pågick också ett tvåårigt utvecklingsarbete i fritidshemmet. Det leddes av bland andra Per Wetterblad och mynnade våren 2012 ut i en av honom författad artikel i företaget Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan.

Drivkraften bakomutvecklingsarbetet på Igelboda skolas fritidshem var den frustration som personalen kände över hur arbetet bedrevs. Våren 2009 genomförde de därför en probleminventering och kom tillsammans fram till 17 utvecklingsområden. De tre högst prioriterade, som utvecklingsarbetet sedan kom att fokusera på, var ”lärande i fritidshem”, definition av ”mål och metoder” och ”lekens betydelse för barns utveckling”.

Skolledningen, som var positiv till utvecklingsarbetet, beslutade att ge alla anställda i fritidshemmet 1,5 timmar per vecka till fortbildning. Det möjliggjordes genom att klasslärarna fick klara sig själva med var sin helklass under den tiden.

Att biträdande rektor satt med i referensgruppen som planerade och kontinuerligt utvärderade arbetet samt ofta deltog i utvecklingsträffarna betydde mycket, enligt Per Wetterblad.

– Det höjde kvaliteten på arbetet och gjorde att fritidshemspersonalen kände sig sedd. Dessutom gav det legitimitet och en positiv höjning av medarbetarnas prestationer.

Personalen som arbetade på Igelboda skolas fritidshem var en heterogen grupp med olika bakgrund och utbildningsnivå. Där fanns allt från outbildade vikarier till fritidsledare och fritidspedagoger. Första läsåret efter probleminventeringen användes därför till att med Niklas Elofsons magisteruppsats Lärande i fritidshem som utgångspunkt tillsammans gå igenom styrdokumenten och besvara frågan vad fritidshemmets uppdrag egentligen är samt arbeta fram en gemensam arbetsmetod för att nå dit.

– Det arbetet mynnade ut i fem gemensamma mål för fritidshemsverksamheten som publicerades på vår hemsida, berättar Per Wetterblad.

Under det andraåret av utvecklingsarbetet sattes leken i fokus.

– Vi beslutade oss för att arbeta traditionellt i form av en studiecirkel och använda Birgitta Knutsdotter Olofssons bok I lekens värld som huvudtext, säger Per Wetterblad och fortsätter:

– I början var det som stod repetition för en del av oss men innehållet växte ju längre in i boken och arbetet vi kom.

Parallellt med det teoretiska arbetet påbörjades också ett mer praktiskt. Bland annat utfördes ”lekspaningar” där barnens förmåga till samförstånd, ömsesidighet och turtagande studerades.

– Lekspaningarna gjorde att vi fick upp ögonen för hur mångskiftande och komplex leken är för olika barn. Det förändrade och fördjupade vårt förhållningssätt, vi blev mer medvetna och observanta på de lekprocesser som ständigt pågår kring oss, konstaterar Per Wetterblad.

Som en spin off-effekt påbörjades även en upprustning av skolans utemiljö. Fritidshemspersonalen anordnade arbetsdagar när de, tillsammans med föräldrar och barn, rustade upp den befintliga miljön och skolledningen köpte in en ny klätterställning. Arbetet resulterade i att skolgården fick många fler lekplatser och att de döda platserna, som inte användes av barnen, försvann.

Rastverksamheten sågs ocksåöver, otrygga miljöer kartlades, rastvärdarna fick fasta rutter och vuxenledda lekar organiserades.

– En av de saker som vi kom fram till var vikten av ett mer aktivt deltagande av personalen i barnens lekar i syfte att vägleda dem till större lekskicklighet, stödja deras kamratskapande och öka deras sociala och emotionella kompetens, säger Per Wetterblad som gärna lyfter fram småländska Tenhultskolans rastverksamhet som inspirationskälla.

Att utvecklingsarbetet på Igelboda skolas fritidshem var mycket lyckat är alla inblandade överens om, enligt Per Wetterblad. Inte minst föräldrarna som visade sin uppskattning genom klart förbättrade resultat för fritidshemmet i kommunens kundundersökningar.

– Utvecklingsarbetet förstärkte vår yrkesroll på ett bra sätt. Vi blev duktigare på att förklara och beskriva vad vi gör. Det dagliga arbetet fick ett större djup och vår syn på lek förändrades genom att vår kunskap om lekens betydelse stärktes, konstaterar Per Wetterblad och fortsätter:

– Leken är en grogrund för lärande och gifter ihop klasslärarens och fritidshemslärarens uppdrag på ett trevligt och uppmuntrande sätt, tycker jag. Barn som är bra på lek har lätt för att umgås med andra och förstår och accepterar skolans organisation och krav.

Hösten 2011 bytte Per Wetterblad jobb och började arbeta som fritidspedagog på Älta skola, också i Nacka kommun.

– Här har jag fått chans att dela med mig av mina erfarenheter från Igelboda skolas fritidshem genom att skolledningen bett mig sitta med i två olika utvecklingsgrupper. Dessutom, vilket känns jätteroligt, har ledningen beslutat att från och med i år avsätta 1,5 timmar per vecka till kontinuerligt utvecklingsarbete för personalen på fritidshemmet.

Per Wetterblads utvecklingsartikel ”Leken som grogrund för lärande – Aspekter på lek inom fritidshemmets verksamhetsområde” hittar du i sin helhet på skolporten.se. Lättast är att skriva in titeln i sökrutan.