Lärarlegitimation är en ickefråga på SFO i Danmark. Den minskade personaltätheten är däremot en het potatis. Liksom integreringen av barn med särskilda svårigheter.
Det finns ingen särskild fritidspedagogutbildning i Danmark utan en generalistutbildning på 3,5 år. Den som är utbildad pedagog kan arbeta på fritidshem, förskola, fritidsgård eller med unga och vuxna med särskilda behov.
Till skillnad från Sverige är fritidspedagoger och lärare organiserade i två olika fackförbund.
Lärare får runt tusen kronor mer i ingångslön än pedagoger trots att det bara skiljer sex månader i utbildning. Efterhand växer lönegapet.
– Samtidigt glider professionerna allt mer ihop. Det ligger naturligtvis en konflikt i detta, säger Stig Lund, specialkonsulent i BUPL, Barn- och ungdomspedagogernas landsforbund.
– Lärare har mer tid för planering och mindre undervisningstid med barnen än pedagogerna som kan tillbringa så gott som hela sin veckoarbetstid på 37 timmar i barngrupp.
1985 infördes SFO, Skolefritidsordningen, som innebär att fritidshemmen flyttade in i skolans lokaler och att verksamheten integrerades med skolans. Ungefär som i Sverige.
– Motivet var inte i första hand pedagogiskt utan det handlade om att utnyttja lokaler som annars stod tomma på eftermiddagarna. Mycket snabbt blev de traditionella fritidshemmen helt utkonkurrerade. Utom i några få kommuner, bland annat Köpenhamn.
Normalt planeras och organiseras aktiviteterna i skolan i samspel mellan de lärare och pedagoger som är knutna till klassen. Ofta är pedagogerna och lärarna tillsammans i klassen men ibland är det pedagogerna som har ansvaret för undervisningen. I så fall får de ett lönetillägg.
Integreringen av de cirka 80 000 elever med särskilda svårigheter som tidigare fått specialundervisning är inte bara en stor fråga i Gladsaxe utan debatteras i hela skolsystemet.
– Det var barn som tidigare togs ut ur klassrummet och fick hjälp av specialpedagoger eller elever som hade så stora svårigheter att de gick på specialskolor, säger Stig Lund.
– Det var ett kostsamt system som man nu försöker avveckla. Men integreringen innebär en enorm utmaning för hela skolsystemet och från fackligt håll argumenterar vi naturligtvis att det krävs ökade resurser för att ta emot och stötta de här barnen.
Frågan om legitimation diskuteras inte i Danmark. Däremot personaltätheten som minskat och, enligt Stig Lund, i dag alltmer liknar Sveriges. Gladsaxe kommun är en av dem som ligger sämst till. Normal bemanning är en pedagog på 15 eller 20 barn.