Behövs verkligen datorer i hem- och konsumentkunskapen? Absolut, tycker Catarina Ploghed Isander på Ytterbyskolan i Kungälv. En dator till alla tillför nya perspektiv och underlättar undervisningen.
Catarina Ploghed Isander släpper in åttorna med ett välkommen. I nästa sekund frågar hon en av eleverna ”Var har du datorn?”. Frågan är befogad för i dag behövs den verkligen under lektionen i hem- och konsumentkunskap. Som tur är finns det en lånedator att tillgå för den som ingen hade.
På tavlan står vad som ska hända i dag: Genomgång av näringslära, planering av en pastarätt tillsammans med en kompis, näringsberäkning av rätten med hjälp av ett dataprogram samt förklara på en A4-sida varför tallriksmodellen är bra.
Datorerna har inte använts så lång tid i ämnet, nu är man inne på andra året. För tre år sedan hade Catarina Ploghed Isander en provklass för att testa, innan satsningen började i större skala. En till en – som det nu kallas efter att man har skrotat det gamla namnet IKT, syftar på att varje elev från sexan och uppåt i Kungälvs kommun, ska ha tillgång till en egen dator.
Nu är det dags för näringslära. Metodiskt går hon igenom den gamla välkända tallriksmodellen, ”still going strong” efter nästan 70 år.
– Det mesta vi stoppar i oss ska vara kolhydrater och så en liten mängd protein. 30 procent av näringsintaget ska vara fett. Proteiner är dyrast och är det som vi äter mest, säger hon.
Vi får veta att det är bra att äta proteiner när man är sjuk eftersom det underlättar läkeprocessen.
– Alla sammansatta sockerarter måste bli enkla. Undvik det raffinerade sockret, det är inte bra. Läsk är fullt av raffinerat socker, fortsätter Catarina Ploghed Isander.
Mitt i allt kommer en elev med en kommentar som orsakar en del fniss:
– Det finns 97 procent vatten i en gurka. Det är mer vatten än i Atlanten!
Flera av eleverna tränar på sin fritid och därför är det naturligt att de funderar över vad de stoppar i sig. Plötsligt frågar en av dem:
– Äter dina barn panpizzor?
Catarina Ploghed Isander svarar lugnt:
– Ja, det är klart, men man ska inte äta det varje dag. Mina barn dricker cola ibland på fredag och lördag, men inte en stor flaska.
Näringslära är ett mastigt avsnitt att gå igenom, med mycket fakta. Säkert har flera av eleverna en del frågor, som de kommer på efter lektionstid när de smält en del av informationen. Då är datorn ett suveränt arbetsredskap, tycker lärarna i hem- och konsumentkunskap på Ytterbyskolan. De har konton på Facebook, Catarina Ploghed Isander kallar sig där för Fröken Catarina.
– Alla ungar är på Facebook jämt och samt, så där kan de ställa frågor och snabbt få svar av mig utanför lektionstid. Det innebär en lättnad, då kan jag svara när jag har en stund över och slipper stressen när många vill har svar på frågor i anslutning till lektionerna, säger hon.
Datorn underlättar också annan kommunikation mellan lärare och elever. Tidigare hade varje elev en anteckningsbok där de skulle svara på veckans fråga. Böckerna samlades in av lärarna som gav respons på deras svar. Numera sker responsen via dator, något som är mycket smidigare.
Näringslära är något som berör, det märks. En av tjejerna säger mitt i genomgången:
– Det som är äckligt är nyttigt, men det som är gott är onyttigt, så är det bara.
Genast tar Catarina Ploghed Isander upp tråden:
– Varför är det så?
Diskussionen startar och tillsammans kommer de fram till att det beror på att socker och fett smakar gott.
Efter mera prat om nyckelhål och vitaminer är det dags att använda datorerna. Alla åttor har ett program som heter Kostkoll installerat som de kan göra näringsberäkningar med. Två och två har eleverna planerat en pastarätt och ska nu mata in uppgifterna för att få reda på hur mycket energi, proteiner och annat som pastarätten innehåller.
Pasta med skinksås, tomat- och pastasoppa och pastasallad är några av rätterna som ungdomarna valt att laga i par. Nu ska programmet räkna ut vilket energivärde som de olika ingredienserna har. Livsmedlen är markerade med olika färger på skärmen och det rekommenderade energivärdet ska ställas in på rätt ålder och vikt.
– Ser ni att ni får i er för lite?
Catarina Ploghed Isander ställer frågan till Linus Hvenfelt och Elin Persson, som valt att göra pasta med skinksås. De båda nickar och funderar lite.
– Ska vi äta fyra portioner istället? undrar Elin Persson.
Nej, Catarina Ploghed Isander tycker inte att det är ett bra förslag. Hur kan man förbättra? Kan tomaterna bytas ut mot andra grönsaker?
Genast ersätter de salladen med vitkål och lägger till olivolja istället. De testar fram och tillbaka, in med broccoli och ut med gurkan. Nu händer det grejer med staplarna.
– Kan du mejla bilden till mig? frågar Elin Persson sin kompanjon.
Linus Hvenfelt löser det med vana datafingrar, snart har kompisen en skärmdump, en bild av det som står på skärmen, i sin inkorg.
Händer det att ni elever använder Facebook under lektionstid?
– Jo, det händer, fastän man inte får. Men om en lärare kommer på en elev, så skickas ett mejl hem till föräldrarna, berättar Linus Hvenfelt.
På en del skolor har man blockerat tillgången till vissa sidor för eleverna, men det gör man inte på Ytterbyskolan. Det verkar som om det missbruk som ändå förekommer, är fullt hanterligt för lärarna.
Trots att lärarna är positiva till att använda datorer under och efter lektionstid, finns det ändå tillfällen när man undviker det.
– I sjuan använder vi en lärobok, även om rektorerna tycker att läroböckerna i ämnet ska avskaffas helt. Men för yngre elever är nätet ibland för svårtillgängligt. Och så missar man de vackra bilderna i receptböckerna, de kan funka som inspiration, säger Catarina Ploghed Isander.
I läroböckerna är texterna lätta att läsa och bra utformade för att laga mat åt sig själv och en kompis. Men på nätet blir det ofta fel mängder i recepten. Man måste ha en baskunskap för att kunna tolka recept på nätet och de som är ovana vid matlagning har inte den.
För årskurs fem använder lärarna i hem- och konsumentkunskap ett gratismaterial från Konsumentverket som heter ”Smarta val”. De tycker att det fungerar mycket bra.
– I den kan eleverna skriva och rita och vara lite kreativa. Det passar åldern bättre än att använda datorer, tycker Catarina Ploghed Isander.
Ett bord bort sitter Hella Selle och Maja Karlsson, som valt att göra pastasallad. Det är mycket gott i den, fetaost och soltorkade tomater bland annat.
– Vi kom på receptet själva. Vi har blandat grönsaker som vi tycker om.
Nu ska var och en skriva minst en A4-sida och förklara tallriksmodellen och varför det är bra med proteiner. Och så blir det matlagning nästa vecka, berättar Hella Selle, som liksom alla de andra i gruppen går i musikklass.
– Det är roligt när eleverna hittar på sina recept själva. Här ska man ha upptäckarglädje och känna mod att undersöka saker, säger Catarina Ploghed Isander när hon plockar ihop efter lektionen.