Datoriseringen i kombination med nya undervisningsmetoder har varit negativt för pojkarnas skolresultat. Den slutsatsen dras i en ny rapport från Framtidskommissionen. – Flickor tål förändringar bättre än pojkar, säger rapportförfattaren Åsa Löfström.
Flickor har presterat bättre än pojkar i både grundskolan och gymnasieskolan under minst 20 år. Och statistik från SCB visar att pojkarna i sjunde klass har stödundervisning i nästan dubbelt så hög utsträckning som flickorna.
En ny rapport från Framtidskommissionen, som är en forskningsöversikt av de studier som gjorts på området, lyfter fram möjliga orsaker till de stora könskillnaderna i skolresultat. Bland annat att flickorna bättre har anpassat sig till de stora förändringarna inom skolan de senaste decennierna, med kraftig datorisering, mer självständiga arbetssätt och allt mindre traditionell katederundervisning.
– En hypotes är att flickor tål förändringar bättre än pojkar och att pojkar gynnas mer än flickor av mer traditionell undervisning med tydliga strukturer och spelregler, säger rapportförfattaren Åsa Löfström, docent i nationalekonomi.
När det gäller datoriseringen anser hon att skolan borde ha gått försiktigare fram.
– För första gången i världshistorien introducerades ett nytt verktyg i undervisningen där eleverna kunde mer än de vuxna, vilket kan ha undergrävt i synnerhet pojkarnas förtroende och respekt för lärarna.
Detta menar hon kan ha fått olika effekt på pojkars och flickors skolprestationer, eftersom flickors sätt att använda IT är förenligt med skolans medan pojkarnas snarast tar tid ifrån skolarbetet.
– Om man vill hårdra skillnaden kan man säga att datorn blev ett verktyg för flickorna och en leksak för pojkarna.
En annan konsekvens av en hög förändringstakt i skolan är enligt Åsa Löfström att det kan bidra till att undergräva föräldrarnas engagemang för sina barns skolarbete, i och med att de inte får möjlighet att relatera till sin egen skoltid.
– Och eftersom vi vet rent empiriskt att pojkar är mer beroende av föräldrarnas engagemang än flickor så kan detta ha bidragit till betygsgapet mellan könen, säger Åsa Löfström.
Ytterligare en förklaring till könsskillnaderna i skolan är enligt Åsa Löfström att ”incitamentsstrukturen” när det gäller skolarbete är tydligare för flickor.
– De är generellt säkrare på vad de vill bli och är medvetna om att ett bra betyg i årskurs nio ökar chanserna att de ska kunna arbeta med det de vill. Pojkarnas väg är inte lika spikrak när det gäller utbildning, vilket kan göra det svårare att motivera studier.
Niklas Arevik