Lärare i kulturskolan och folkhögskolan blir legitimerade även om de inte har jobbat ett år i grundskolan/gymnasiet. Nu ändrar regeringen legitimations- och behörighetsreglerna för flera av de grupper som kommit i kläm.
Kultur- och musikskolan, folkhögskolan och högskolan är inte skolformer i lagens mening. Det har inneburit att den som undervisar här inte får tillgodoräkna sig tiden som arbetslivserfarenhet i en legitimationsansökan. Enligt dagens regler krävs det minst ett års yrkeserfarenhet från grundskola/gymnasium.
Men nu backar regeringen så att även arbetad tid i kulturskolan, folkhögskolan och högskolan ska räknas. Villkoren är att arbetslivserfarenheten gjordes före den 1 juli 2011 och att läraren har en behörighetsgivande examen eller behörighetsbevis från Högskoleverket.
Förslaget finns i en promemoria från utbildningsdepartementet som nu ska ut på remiss.
Inga-Lill Brogeland är lärare i sång på kulturskolan i Karlskoga. Hon tar emot barn och vuxna som sjunger på sin fritid men hon brukar också ha elever på estetiska programmet i enskild undervisning. Det beror på att Karlskoga kommun köper in all musikundervisning från årskurs 4 till och med gymnasiet från kulturskolan.
Blir förslaget om att göra arbete i kulturskolan legitimationsgrundande innebär det att lärarna inte blir inlåsta här utan kan jobba i skolan som hittills.
– Det här låter som en vettig förändring. De skulle kännas jättekonstigt om vi inte skulle få legitimation, säger Inga-Lill Brogeland.
Promemorian innehålleräven andra förändringar som förbättrar läget för de lärargrupper som målats in i ett hörn av legitimationsreformen. Flera är redan kända.
För ett år sedan meddelade regeringen att även fritidspedagogerna skulle få ansvara för undervisningen på fritidshemmen. Dagens skrivning – att det är förskollärare och lärare med inriktning mot fritidshem som är behöriga men att det också kan få ”finnas fritidspedagoger” – har lett till raseri i yrkesgruppen och fått både fritidspedagogerna själva och Lärarförbundet att uppvakta utbildningsdepartementet med skrivelser och besök.
Någon legitimation blir det dock inte för den som inte har skolämnen i sin examen.
Känt sedan tidigare är också att de fritidspedagoger som utbildat sig till speciallärare med inriktning utvecklingsstörning, enligt en gammal särskoleförordning, slipper bli av med sin behörighet. Inte heller här blir det någon legitimation men de kan jobba kvar som hittills och även byta tjänst.
Dessutom förlängs övergångsperioden i legitimationsreformen till 2018 för lärare i särskolan. Regeringen har insett att konsekvenserna annars blir orimliga eftersom bara 20 procent har rätt behörighet i skolformen idag. Nu får de övriga 80 procenten ytterligare tre år på sig att fortbilda sig.
Förändringarna i skollagen och behörighetsförordningen föreslås träda ikraft den 1 december 2013.
Karin Lindgren