Lek med maten på lektionen

2. Låt stå en stund. Vad händer?

3. Varifrån kommer vätskan och vad är den, tror du? Fråga: Man använder salt för att konservera mat, hur fungerar det, tror du?

Experimentet är tänkt främst för yngre åldrar.

Syfte: Maten vi äter innehåller ofta en hel del (livsviktigt) vatten. Genom att torka maten kan man visa hur stor del av den som är vatten. Dessutom kan man visa att salt suger ut vatten ur livsmedel. Därmed kan man konservera maten, eftersom de mikrober som kunde tänkas angripa den, inte kan leva i en omgivning som suger ut vatten ur celler.

Vad händer?Vätskan som sugs ut av (kok)saltet, kommer ur livsmedelscellerna och är alltså vatten. Vi sköljer helst bort överskottssalt, inte enbart av smakskäl utan också för att för mycket salt inte är hälsosamt för kroppens celler.

Källa: Kemin i maten

Vad finns i gurka?

1. Skär två lika tjocka skivor av gurka, och väg dem. (Man kan använda vattenmelon i stället för gurka.)

2. Sätt en av dem på en tallrik i en mikrovågsugn och torka tills den inte längre minskar i vikt (cirka fem minuter kan räcka).

3. Den andra får stå kvar som jämförelse.

4. Ta ut den torkade skivan, väg igen och jämför. Vad har hänt, tror du? Tips: Jämför med att torka till exempel avokado. Vad händer med den?

Experimentet är tänkt främst för yngre åldrar.

Syfte: Vi använder mikrovågsugn för att värma mat, men går det att värma alla födoämnen lika bra? Maten vi äter innehåller ofta en hel del (livsviktigt) vatten. Genom att torka maten kan man visa hur stor del av den som är vatten.

Vad händer? Mikrovågorna värmer polära ämnen, som vatten, men feta ämnen (som avokado), värms inte lika mycket. När vattnet i gurkan värms i ugnen avdunstar det, och vikten minskar. Man kan givetvis också jämföra uppvärmning av en kopp vatten med en kopp matolja för att visa på polaritetens betydelse för att kunna ta upp energin ur mikrovågor.

Källa: KRC:s databas

Vad påverkar jäsningen?

1. Gör lika stora bullar av olika mjölsorter (till exempel vete, råg och så vidare) av 2 teskedar mjöl och 1 tesked vatten.

2. Tillsätt 1/16 paket jäst (mätt med linjal) till varje degklump.

3. Gör också två extra bullar av vetemjöl, en utan jäst och en med socker och jäst. Blanda ingredienserna med en liten sked i en bägare.

4. Lägg bullarna i varmt vatten. Bestäm och jämför tiden för dem att flyta upp. Diskutera möjliga svar på rubrikens fråga.

Experimentet är tänkt främst för högstadiet.

Syfte: Alla har erfarenhet av att både äta bröd och av bakning i någon form. Olika mjölsorter används för olika ändamål. Varför det, tror du? Vi använder endast jäst som jäsmedel i det här experimentet, men det kan givetvis utökas med bakpulver och kompletteras med diskussioner kring de olika jäsmedlens funktion.

Vad händer?Olika mjöl innehåller olika mängder gluten, som kan bearbetas till långa trådar som gör det möjligt att bilda gasblåsor. Jästen reagerar med stärkelsen (glukos) i mjölet och koldioxid och etanol bildas. De förångas i degen och fyller gasblåsor (gasen avgår i ugnen). Ju mer gluten i mjölet, desto bättre jäsningsegenskaper, alltså.

Källa: Kemin i maten.


Hur gjorde de glass på romartiden?

Glass har framställts åtminstone sedan romartiden, men hur gjorde de utan frysar? Jo, de använde förstås kemikunskaper!

1. Lägg krossad is i en mugg eller en plastpåse.

2. Strö med en sked (kok-)salt över isen och avläs temperaturen. Fortsätt att strö på salt till dess termometern visar –10° C eller kallare. Varför sjunker temperaturen när man blandar is och salt?
Köldblandningen ovan kan du använda för att frysa in din glass.

Fundera på:

1. Vad fryser i glassen?

2. I en glassmaskin rörs glassen hela tiden. Varför ska man röra glassen så flitigt?

3. Läs innehållsdeklarationen på glass av olika fabrikat och skriv upp ingredienserna i affären. Försök förklara vad de har för funktion vid framställningen av just den glassen.

Experimentet är tänkt främst för gymnasiet.

Syfte:Fryspunktsnedsättning undervisas i skolan, ofta utan att eleverna förstår varför det kan vara betydelsefullt eller intressant. Genom en historisk koppling kan vi visa på andra metoder att lösa problem än de vi använder i dag. Fryspunktsnedsättning kan användas för att diskutera vad som händer energimässigt när ämnen fryser.

Vad händer? När man sätter salt till is löser sig en del av saltet och en del av isen smälter. För att smälta is behövs energi, som tas från köldblandningen. Därför sjunker temperaturen. Ungefär tre delar is och en del salt ger den kallaste köldblandningen. För mer detaljerad förklaring, se informationsbrev nummer 26, sidan 9–10, på www.krc.su.se.

Källa: Kemin i maten