Roten ur det goda

– Som mattelärarevet jag aldrig om jag ska vara i köket eller i mattesalen, skrattar Monica Abrahamsson–Johansson som just bytt om efter en lektion i storköket till en matematiklektion i metodköket.

Hon är matematiklärare och hem- och konsumentkunskapslärare och undervisar på restaurang- och livsmedelsprogrammet på Gymnasium Skövde Kavelbro. Att gå mellan lärarrollerna och lektionssalarna är naturligt.

– Jag valde köket i dag. Men att skala rotfrukter går naturligtvis att göra i mattesalen också. Har du inte tillgång till ett kök kan du vara i klassrummet och skala på lite papper.

Hon dukar upp arbetsmaterialet för dagens sista lektion och möblerar om så att eleverna kan sitta i mindre grupper. Varje grupp får en potatis, en morot, en palsternacka och en rotselleri av varierande storlekar. Dagens uppgifter, en introduktion till begreppet procent, handlar om att skala rotfrukterna och se hur mycket svinn det blir.

– De kommer antagligen att komma fram till att de skalat bort mest av rotsellerin och minst av den lilla potatisen.

Klassen, som går första terminen på restaurang- och livsmedelsprogrammet, slår sig ner. Monica Abrahamsson-Johansson delar ut papper med arbetsuppgifter och uppmanar eleverna att väga, skala och väga igen.

– Skriv upp vad rotsakerna väger före och efter i tabellen och diskutera vilken som ni skalat bort mest av, uppmanar hon.

– Ska vi använda rotfrukterna till något, undrar en elev.

– Hade vi haft kökslektion hade vi använt allt, säger Monica Abrahamsson-Johansson och startar en diskussion om vad råvarorna kunde använts till.

Men i dag handlar det om att beräkna beredningssvinnet, ett viktigt begrepp i köksvärlden. På arbetsbladet finns en formel: delen genom helheten är lika med andel. Eleverna ska ta den del de skalat bort och jämföra med vad rotfrukten vägde från början.

– Jag kommer att ha nytta av formeln i fler moment, till exempel när vi arbetar med ekvationer. Det brukar alltid bli lite protester först, men när vi använder procentformeln i ekvationsräkningen brukar det gå bra.

Eleverna letar vant efter vågar, skärbrädor och skalare i kökslådorna. De väger, skalar, antecknar och diskuterar.

Uppgiften engagerar. Philip Sandman, Jonathan Hedfors, Jessica Olsson och Johanna Bergman arbetar tillsammans. Philip har skalat en palsternacka som innan skalningen vägde 104 gram och efter 82. Han antecknar att han skalat bort 22 gram.

Monica Abrahamsson-Johansson gör en tabell på tavlan och för in hur mycket vikt och procent som gått bort. Hon konstaterar att de skalat bort omkring 17–18 procent av potatisen och att medelvärdet är ungefär 18 procent.

De diskuterar resultaten och Monica pekar på några intressanta siffror. Två grupper har fått 42 gram, men olika procent. De vrider och vänder på tal och begrepp. Dags för nästa uppgift, att beräkna nytt jämförpris på potatisen.

– Jag kollade i storköket vad vi betalar för potatisen. Just nu är det fem kronor kilot. Kommer den att kosta mer eller mindre när vi skalat den?

– Mer! säger någon.

En elev räknar snabbt ut att den skalade potatisen kostar 6,25 kronor per kilo. De fortsätter att diskutera fördelar och nackdelar med att skala själv eller att köpa färdigskalat.

Sista uppgiften går ut på att räkna ut hur mycket ett litet svinn kan kosta i ett längre perspektiv. Monica Abrahamsson-Johansson tar exemplet Kia som ska laga laxpudding i sin restaurang.

I receptet står det att det går åt 70 gram, något Kia tycker ser lite ut och hon lägger till 20 gram.

Klassen konstaterar att varje portion blir två kronor dyrare. Har restaurangen öppet 300 dagar om året och serverar 50 portioner blir den ökade kostnaden 30 000 kronor!

– Vi har diskuterat i storköket hur mycket vi faktiskt kastar bort, säger Monica Abrahamsson-Johanson och drar en parallell med skolans egen restaurang.

Efter lite knappande på miniräknaren kommer Bruce fram till att de kastar bort mat för 42 720 kronor på ett år.

Lektionen gick bra. Eleverna var med och de hittade intressanta siffror att diskutera, konstaterar Monica Abrahamsson-Johansson. Det är andra gången hon, med vissa revideringar, testar den.

– Jag vill att eleverna ska få aha-upplevelser och att de ska upptäcka vissa saker.

Dagens uppgifter kommer att finnas som en röd tråd genom matematiken. Eleverna kommer att återvända till beräkningarna vid bland annat ekvationslösning och funktioner. Det är viktigt att de ser att de har nytta av matematiken.

– Den första frågan är alltid ”Varför ska vi kunna det här?” Men när de ser kopplingen brukar det gå bättre.

Monica Abrahamsson-Johansson har ett kalkylunderlag i Excel som eleverna använder för att beräkna omkostnader. Ändras siffran på ett ställe, ändras den också på alla andra. Att behärska omvandling är viktigt, men ofta svårt.

– Förhoppningsvis leder arbetet till att de kan göra kalkyler. Du måste kunna visa vad maten kostar.

Mat och matematikär en bra kombination. Inte bara på restaurang- och livsmedelsprogrammet, anser Monica Abrahamsson-Johansson.

– Mat är centralt och passar alla. Det spelar ingen roll om du är naturvetare eller går på yrkesprogram. Ibland kan det vara bra att samarbeta med hem- och konsumentkunskapsläraren.

– Tycker du att det är jobbigt att skala rotfrukter i klassrummet, kan ni använda den salen.

På restaurang- och livsmedelsprogrammet finns många naturliga anknytningspunkter mellan ämnena. Det är lätt att arbeta med till exempel procent, moms, promille, enhetsförvandling, pris per kilo och statistik, tycker hon.

– När vi arbetar med geometri skulle vi kunna använda olika glas, formar och förpackningar att räkna volym med. När man pratar om bakterier kan man rita exponentialkurvor. Då ser eleverna hur fort det går, säger Monica Abrahamsson-Johansson.

Ett annat område då köksmatematiken kommer in är när de ska arbeta med densitet. Elever tror ofta att en deciliter väger

100 gram. Hur kommer det sig att en deciliter socker inte väger lika mycket som en deciliter salt?

– Det är en bra uppgift att göra när man bakar. Syftet är att vi ska kalkylera maträtternas kostnader.

Monica Abrahamsson-Johanssonkopplar de praktiska inslagen till ämnesplanen och matteboken. Syftet är att eleverna ska kunna relatera matematiken till dess betydelse och användning inom andra ämnen, i ett yrkesmässigt och samhälleligt sammanhang, påpekar hon.

Att ha matematik med variation är viktigt. Eleverna ska ha tavelgenomgångar med dialog, räkna i boken, diskutera problem i par, i grupp och i klass så att de lär sig av varandra. De ska också lära sig smarta strategier som underlättar huvudräkning (viktigt när det handlar om notor).

Monica Abrahamsson-Johansson använder åskådliggörande material som till exempel tärningar och kortspel och tändsticksaskar. Av en kollega har hon inspirerats att använda mattespel på datorn som passar till det de gör.

– Jag tror att det leder till fler aha-upplevelser. De är viktiga för att de ska förstå varför matten är viktig att lära sig.